"Svårt skapa informella ytor på digitala konferenser"

Laptop, mobil och hörlurar där Zoom-appen är redo på mobilen.
Foto: Allie Smith på Unsplash.
Publicerad 2020-04-15

Digitala akademiska konferenser har svårt att få till arenor för nätverkande och idéutbyten. Arnold Pears på Lärande delar med sig av sin erfarenhet av konferenser online.

Hur går det med alla akademiska konferenser i dessa coronatider? Som så mycket annat just nu blir de ofta digitala tillställningar. Dessa kan till exempel streamas via youtube där talare, panelister och moderatorer deltar i zoommöten och publikens frågor kommer in via en online-chatt.

Arnold Pears, prefekt för Institutionen för Lärande, deltog före påsk i en virtuell endagskonferens i regi av Lärarutbildningskonventet, och dagen därpå i en heldagsworkshop arrangerad av KTH, Tillväxtverket och UKÄ.

Arnold Pears, prefekt för Institutionen för Lärande.

Hur tycker du att det funkade?

– Förvånansvärt bra, men många är vana vid funktionerna i Zoom numera. Det var cirka 60 deltagare på konferensen, som var mer traditionell med föredrag och frågestund. På workshopen hade vi en inledande presentation och sedan fem arbetsgrupper, eller ”bikupor”, på 30 minuter med återkoppling och idéer i en yta i onlinetjänsten Padlet.

Vad ser du som den största utmaningen för en digital konferens?

– Att kunna skapa informella ytor för interaktion kring vetenskap och idéer. Vanligen samlas vi kring en ”poster” för att kunna lyssna och diskutera. Virtuella posterutställningar är inte lätta att få till, jag har inte hittat något bra sätt.

– Hittills har vi kommit hyfsat nära med tematiska ”breakout rooms” som man kan besöka och cirkulera runt i. Men en riktig poster syns på håll, vilket är svårt att få till virtuellt. Via skärmar blir det viktigt att man funderar på målet med aktiviteten. Om målet med en poster är att skapa informella samtal då kanske man kan göra det med virtuella speed dating-övningar i stället?

Hur skulle man kunna göra en digital konferens mer unik?

– Man skulle kunna ordna virtuella aktiviteter som vin- eller teprovning eller något liknande. Med lite framförhållning kan man skicka hem proven till deltagarna i förväg. Det fungerar bäst med smakprov på te eller öl enligt min erfarenhet. Pauserna kan man också använda för utställningar i olika format. Kanske blir det så till ASEE:s stora konferens i juni som nu blir virtuell. Det skulle ha varit en fysisk konferens med nära 3 000 deltagare i Montreal i Kanada.

Tror du att digitala konferenser kommer att bli vanligare efter coronakrisen?

– Kanske blir det fler lite mindre konferenser där man kan samlas lättare med de verktyg som finns idag. Men stora konferenser är svåra att få till på ett bra sätt med den teknik som är vanlig och utbredd i forskarsamhället idag.

– Framöver tror jag kanske mer på virtuella alternativ som komplement till en fysisk konferens, där de som inte kan eller vill resa kan vara delaktiga. Problemet är att det aldrig blir lika bra uppslutning på virtuella presentationer. Man vill träffa folk och prata med dem.

Text: Anna Gullers