Förändringar i anställnings- och karriärsystemet på Fakultetsnämndens agenda
Anställningsutskottens omstrukturering, karriärsystemet och tentahantering stod i fokus under det senaste mötet med Fakultetsnämnden vid SCI-skolan. Sara Zahedi, ledamot i nämnden, delar insikter om pågående förändringar och hur dessa initiativ stärker både KTH arbetsmiljö och dess attraktionskraft som arbetsplats.
Vilka var de huvudsakliga diskussionspunkterna under det senaste mötet?
Våra diskussioner fokuserade på tre områden:
-
Anställningsutskott och docentutskott på skolorna
Från och med 1 januari upphör den centrala anställningsnämnden, och delar av dess ansvarsområden överförs till anställningsutskott och docentutskott på skolorna. Fakultetsnämnden vid SCI ska därmed skapa Anställningsutskottet (AU), som ersätter rekryteringskommittén, samt Docentutskottet (DU), som ersätter docentkommittén. Vi önskar förslag på lärarrepresentanter från fakulteten till dessa utskott. -
Utredning av karriärsystemet
Vi diskuterade den utredning om karriärsystemet som prodekanus och utredare Ann Fust genomfört på rektors uppdrag. Bland annat diskuterade vi förslaget att sökande inom tenure track-systemet ska ha rätt att få sin befordringsansökan prövad, samt vad detta innebär. Vi diskuterade även den nya lektortjänsten som erbjuder forskare och adjunkter möjlighet att ansöka om befordran under en begränsad period. Jag ser detta som positivt, men är också bekymrad över att tjänsten i sitt nuvarande förslag saknar en tydlig karriärväg. -
Tentaadministrationens arbete och förbättringar
Den nya centrala tentaadministrationen har nu hanterat samtliga tentor på KTH under den första tentamensperioden. En utredning kommer att genomföras för att förbättra arbetet inför nästa period, och Fakultetsnämnden betonar vikten av att alla lärare som vill ska få möjlighet att ge återkoppling till utredningen.
Varför är dessa frågor särskilt viktiga för nämnden just nu?
- Frågorna påverkar KTH:s attraktionskraft som arbetsplats och arbetsmiljön för de anställda. Att organisera utskotten, karriärvägar och rekryteringsprocesser på ett bra sätt är avgörande för att attrahera och behålla kompetent personal samt för att stödja medarbetarnas utvecklingsmöjligheter och arbetsförhållanden.
Finns det något område du anser extra viktigt för nämnden att fokusera på?
- Jag tycker att utvecklingen av anställningsutskott och docentutskott på skolorna är särskilt viktig. Det är positivt att utskotten kommer att bestå av lärarrepresentanter, lärarrepresentanter från fakultetsnämnden (som vice ordförande) och FFA. Genom att flytta ansvaret närmare verksamheten kan vi effektivisera beslutsprocesserna, samtidigt som fakultetsnämnden får en mer direkt inblick i dem.
- En annan viktig aspekt för nämnden är att skapa effektiva rekryteringsprocesser. Vi bör undersöka nuvarande handläggningstider för rekryteringar och docentärenden, sätta tydliga förbättringsmål där vi ser behov och utveckla effektivare processer.
- Från och med 1 januari kommer skolchefen att besluta om ansökningar om befordran ska bedömas av sakkunniga och befordringsnämnden, vilket lyftes i mötet.
Ser du några utmaningar med det?
- Jag hoppas att man kan utveckla ett system för befordringsansökningar som både är rättvist och transparent. Jag ser en risk i att alltför mycket makt samlas hos en enda person i detta sammanhang. En viktig princip, som enligt mig är avgörande, är att undvika maktkoncentration hos en eller ett fåtal personer. På vår skola kommer dock beslutet att fattas gemensamt av skolchefen och skolans ledningsgrupp.
- Jag anser att det vore bättre om alla ansökningar prövas av sakkunniga och befordringsnämnd. Sakkunniga och befordringsnämnden måste kunna ge avslag om de inte anser att den sökande är kvalificerad. Eventuellt kan man överväga att förlänga tiden för att skicka in en ny ansökan vid avslag, om det finns farhågor om att vissa söker för tidigt innan de uppfyller kriterierna för befordran.