Inriktningsbeslut avseende utformning av ​​KTH:s utbildningsutbud​​ (V-2024-0331 1.2)

Datum för beslut: 2024-04-10

Diarienummer: V-2024-0331 1.2

Beslutet

KTH:s rektor fastställer bifogat inriktningsbeslut avseende utformning av KTH:s utbildningsutbud, se Bilaga 1. Beslutet är en del av KTH:s verksamhetsplanering för perioden 2024-2028.  

Ärendet 

Det här dokumentet ska stärka kopplingen mellan KTH:s vision och övergripande mål och de reformagendor som skolorna och ledningen ska utveckla som en del i arbetet med KTH:s verksamhetsplanering. Genom att förtydliga riktningen för utvecklingen av KTH:s utbildningsutbud, i relation till Framtidens utbildnings principer, ska det underlätta arbetet att sätta mer detaljerade mål och specifika ställningstaganden för skolornas utvecklingsarbete i respektive reformagenda.  

Dokumentet har sin grund i en gemensam diskussion med KTH:s utökade ledningsgrupp, skolornas GA och vice GA, studentrepresentanter och avdelningschefen för VS/EDO. Diskussionen faciliterades av Framtidens utbildning. Därefter har skrivningarna i dokumentet förädlats i diskussioner med bl.a. GU, FR och KTH LG. 

Detta beslut har fattats av ​rektor Anders Söderholm​ efter föredragning av ​projektledare Per Fagrell​. Närvarande vid beslutet var ​​universitetsdirektör Kerstin Jacobsson, ordförande för Tekniska högskolans studentkår Niklas Carlbaum och mötessekreterare Anna Aminoff​​.  

Bilaga 1 till beslut V-2024-0331 1.2

Bilagan (1 av 1 möjliga) innehåller mål för KTH:s utbildning, sex ställningstaganden för KTH:s utbildningsutbud och skrivningar för varje examensform.

​​Inriktningsbeslut avseende utformning av KTH:s utbildningsutbud​  

Detta dokument är tänkt att stärka kopplingen mellan KTH:s övergripande mål och de reformagendor som skolorna och ledningen utvecklar. I KTH:s nu gällande styrkedja lägger Vision och övergripande mål för KTH en grund för en treårigt rullande verksamhetsplan. Ledningens och verksamheternas reformagendor leder till åtaganden, uppdrag och åtgärder i den löpande verksamheten.  

Genom att förtydliga riktningen för utvecklingen av KTH:s utbildningsutbud, i relation till Framtidens utbildnings principer, ska detta dokument underlätta arbetet att sätta mer detaljerade mål och specifika ställningstaganden för skolornas utvecklingsarbete i respektive reformagenda. 

Mål för KTH:s utbildning 

Det övergripande målet för vår utbildning är att den ska vara av högsta kvalitet och internationellt konkurrenskraftig. 

”KTH ska utbilda en bredd av ingenjörer, arkitekter, lärare och forskare som ska kunna leda omställningen till en hållbar och jämställd värld. Våra utbildningar ska utveckla kunskapen i samhället och möta arbetsmarknadens behov av högkvalificerad arbetskraft och flexibel vidareutbildning. 

Våra utbildningar ska vara relevanta för en värld i snabb förändring och kännetecknas av pedagogisk förnyelse, studentcentrerat lärande, forskningsbaserad kunskap och flexibla studievägar. Vi ska ha ett tätt samband mellan utbildning och forskning, där lärare både undervisar och forskar. Vi ska utveckla studenternas praktiska yrkeskunnande och förmåga till nytänkande genom interaktiva undervisningsmoment, öppna experimentella miljöer och nära samarbeten med näringsliv och andra samhällsaktörer. Våra studenter ska genom våra utbildningar utveckla kritiskt tänkande och samarbetsförmåga för att på ett ansvarsfullt sätt kunna hantera komplexa utmaningar. Vi ska utveckla ansvarsfullt entreprenörskap hos våra studenter och ge dem förutsättningar att omsätta idéer till verklighet. Vi ska erbjuda goda möjligheter till studentutbyte som främjar internationella perspektiv.” 

Därutöver ska KTH:s arbetsmiljö och studiemiljö vara attraktiv, inkluderande och jämställd samt våra arbetssätt ska vara effektiva, hållbara och framåtsyftande.* 

För att uppfylla visionen måste vi kontinuerligt se över balansen i vår utbildningsportfölj. Det innebär att vi hela tiden måste utveckla vår förmåga till utbildningsförnyelse både till innehåll och form.

* Vision och övergripande mål för KTH  (diarienummer V-2023-0668)

Ställningstaganden för KTH:s utbildningsutbud 

Som stöd för en kontinuerlig förnyelseprocess av KTH:s utbildningsutbud finns ett antal ställningstaganden som ska gälla för utvecklingen av våra program.

KTH:s utbildningar ska vara: 

1. samhällsrelevanta och främja utvecklingen mot framtidens hållbara samhälle;
2. unika inom KTH, d.v.s. med en profilering som inte täcks av andra program på KTH;
3. tillräckligt attraktiva för att få ett hållbart söktryck av studenter och en förutsägbar genomströmning;
4. integrerade med KTH:s forskning med väletablerade ingångar och dynamiska utgångar;
5. reellt tillgängliga för studenter med olika bakgrund avseende kön, akademisk bakgrund och nationalitet;
6. hållbara arbetsmiljömässigt och ekonomiskt.

Förutom dessa sex ställningstaganden som skall vägleda arbetet med att utveckla de olika reformagendorna och framför allt de olika utbildningsportföljer som finns över KTH på olika nivåer, så har KTH 13 principer inom programmet Framtidens utbildning som stödjer utvecklingen av innehåll, struktur och form för vårt utbildningsutbud. 

KTH:s utbildningsutbud för framtidens hållbara samhälle 

KTH ska ha ett brett utbildningsutbud samt fristående kurser främst för ett livslångt lärande riktat till yrkesverksamma ingenjörer, arkitekter och lärare. För dessa ska vi ha en planeringsram som dimensionerar vårt kurs- och programutbud. Ramen sätts långsiktigt av KTH:s ledningsgrupp, men diskuteras och justeras årligen i verksamhetsdialogerna. En långsiktig ambition är att en majoritet av utbildningen sker på avancerad nivå, där KTH har störst kapacitet och gör mest nytta. 

KTH ska ta ledarskap i omställningen mot ett hållbart samhälle. Detta bör få konsekvenser i vårt utbildningsutbud där medvetna val som beaktar helheten prioriteras. Den långsiktiga strävan att stärka basfinansieringen för KTH:s lärartjänster bör även få konsekvenser för KTH:s kurs- och programutbud, särskilt om inte FoFu- och GRU-anslagen ökar. Det finns viktiga frågor att ställa sig i skapandet av de långsiktiga reformagendorna. 

Varje skola behöver göra en analys över det utbud man har och hur det långsiktigt ska utvecklas för att gå i linje med KTH:s vision, mål och principerna inom framtidens utbildning. Nedan återfinns skrivningar för varje examensform på KTH.

Civilingenjörsutbildningar

KTH ska ha ett stabilt och brett utbud av civilingenjörsutbildningar med en stark efterfrågan både från studenter och arbetsmarknad. Civilingenjörsutbildningarna ska ha en tydlig uppdelning i tre plus två år där de tre första åren ska bygga en stabil ämnes- och yrkesmässig bas inom respektive område som därefter byggs på med inriktningar i form av masterprogram. Varje civilingenjörsprogram länkas till flera olika masterprogram där studenterna både får ett ingenjörsmässigt ämnesdjup och förmåga att arbeta tvärdisciplinärt. Rekryteringen är i första hand nationell och utbudet ska vara stabilt över tid med större sammanhållna studiegrupper. KTH:s civilingenjörsexamina används för program med en tydlig progression av kunskap, färdigheter, förmågor, värderingsförmågor och förhållningssätt för att hantera komplexa utmaningar. KTH:s civilingenjörsutbildningar är och ska vara ledande i Sverige, och KTH tar därigenom ett stort ansvar för försörjningen av civilingenjörer i samhället. 

Civilingenjör/lärare

KTH ska erbjuda kombinationen civilingenjör och lärare, en utbildningsform som KTH har särskilda förutsättningar att erbjuda. Utbildningen ska organiseras i samverkan med andra lärosäten i den utsträckning som är möjligt. 

Masterutbildningar 

Masterutbildningarna ska vara specialiserade och erbjudas inom de kompetensområden där vi bedriver framgångsrik forskning. De ska vara nationellt och internationellt rekryterande, konkurrenskraftiga och högt efterfrågade av arbetsmarknaden. Utbudet ska vara dynamiskt och kunna ändras i takt med att forskning eller arbetsmarknadens behov förändras. Programmen ska ge ämnesmässig progression genom sin struktur och/eller genom egna valmöjligheter för studenterna. Varje masterprogram ska i normalfallet utgöra inriktningar inom flera civilingenjörsprogram eller inom arkitektprogrammet. 

Arkitektutbildning 

KTH:s ska erbjuda en arkitektutbildning med en unik utbildningsmiljö och som ska vara uppbyggd på konstnärlig och vetenskaplig grund och ha betydande inslag av praktiskt och laborativt lärande i experimentella verkstäder och ritsalar. KTH:s arkitektutbildning ska vara ledande i Sverige och vi tar därigenom ett stort ansvar för försörjningen av arkitekter i samhället. KTH:s arkitektexamen innebär en tydlig progression av kunskap, färdigheter, förmågor, värderingsförmågor och gestaltande förhållningssätt för att hitta och hantera flera möjliga lösningar på komplexa utmaningar. 

Högskoleingenjörsutbildningar 

Högskoleingenjörsutbildningarna ska betraktas som en professionsutbildning där syftet är att studenterna ska vara efterfrågade på arbetsmarknaden direkt efter examen. KTH ska erbjuda ett begränsat antal högt efterfrågade högskoleingenjörsutbildningar inom områden där det finns kompetens och samhälleliga behov. KTH:s högskoleingenjörsutbildningar ska ha en praktiknära karaktär där kopplingarna till arbetsmarknaden är tydliga. En högskoleingenjörsutbildning på KTH är skild från kandidatutbildningar och är inte utformade för att ge direkt behörighet till masterprogram på KTH. 

Kandidatutbildningar 

KTH ska erbjuda ett mycket begränsat antal kandidatutbildningar där KTH har kompetens i områden som främst inte är inom ingenjörsvetenskap. Vid sidan av att förbereda studenterna för en tydlig yrkesroll kan kandidatutbildningarna också leda vidare till en masterutbildning på KTH. 

Magisterutbildningar 

Där så är lämpligt ska magisterutbildningar utvecklas för behov inom livslångt lärande och med möjlighet till andra lärformer än heltid på campus. Det ska vara en utbildning med en tydlig yrkesinriktning och med livslångt lärande-studenter som målgrupp. 

Livslångt lärande 

KTH ska fortsätta att utveckla ett konkurrenskraftigt utbud för den primära målgruppen yrkesverksamma ingenjörer, arkitekter och lärare, som därmed kan ges möjlighet att komplettera och uppdatera sig inom sin ämnes-/utbildningsbakgrund eller för att skaffa sig annan kompetens för en ny profession. Det kan vara kurser eller kurspaket/program som kan erbjudas i olika format från mikromeriter till magisterexamen. 

Behörighetsgivande utbildning

KTH ska som enda lärosäte i regionen erbjuda behörighetsgivande utbildning i form av tekniskt basår/bastermin. Olika format för pedagogik och genomförande ska erbjudas. Syftet med behörighetsgivande utbildning på KTH ska vara att erbjuda elever som inte har en behörighet med sig från gymnasieskolan att skaffa sig denna behörighet. Behörighetsgivande utbildning ska därför ha en roll för breddad rekrytering till KTH:s övriga utbildningsprogram.