Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Frågebaserat lärande

Detta är ett exempel på en läraktivitet som genomförts på KTH. I kursen har frågebaserat lärande (FBL) tillämpats för att förbereda studenterna inför undervisningstillfället. Genom konstruktiv återkoppling på frågor vägleds studenterna mot korrekt information och det etablerades en stark grund för ett effektivt undervisningstillfälle.

En dynamisk och engagerande inlärningsmetod

Rent frågebaserat lärande

En utveckling av FBL är rent frågebaserat lärande, där endast frågor och feedback används som undervisningsmetod.

Istället för att vara en del av kursen, utgör det hela kursens grund och fokuserar på interaktiva frågor där läraren agerar som guide och ger kontinuerlig feedback för att stödja och vägleda eleverna.

I kursen användes frågebaserat lärande (FBL) där delar av undervisningen består av konstruktiva frågor med återkoppling. Återkopplingen på de frågor studenterna besvarat i förväg vägleder dem till att förstå sin kunskap och inte bara svara rätt. Detta gör att studenterna redan innan undervisningstillfället fått bekräftat att de förstått de grundläggande kunskaperna. Därmed kan läraren vid undervisningstillfället fokusera på exempelvis mer avancerade tillämpingar av kursmaterialet, och inte behöva repetera grundläggande kunskaper så som definitioner och begrepp.

Detta bidrar till ökat studentengagemang då studenterna får möjlighet att ställa frågor utöver de förväntade, undervisningstillfället blir mer studentcentrerat, dynamiskt, interaktivt och på en högre nivå genom den varierade inlärningsmetoden.
Dessutom får studenterna en mer självstyrande roll i sin inlärningsprocess.

Hur kommer du igång med FBL?

För lärare som är nya med frågebaserat lärande kan det kännas överväldigande att implementera metoden i sin undervisning. För att enklare komma igång kan du få inspiration av nedanstående tips.

Inledande frågor

En bra start är att ställa enkla frågor för att stärka studenternas självförtroende. Utmana dem sedan med mer avancerade frågor. En ideal fråga är en fråga som ingen förväntas svara rätt på första gången, eftersom inlärningen främjas genom sökandet efter rätt svar. Kom ihåg att effektiva frågor inte behöver vara perfekta från början – återkopplingen är det viktigaste inlärningsverktyget.

Läs mer om att Formulera frågor och svarsalternativ .

Involvera studenterna

Som lärare kan det vara svårt att veta hur man bäst ger feedback, men studenterna kan ofta ge vägledning på vilken feedback de själva vill ha. Du kan ta hjälp av tidigare studenter i kursen och be dem att bidra med frågor som anses vara bra att ha med.

Tillämpa FBL gradvis

En bra start kan vara att prova metoden på en modul i början av kursen och sedan utvärdera om det fungerar. Läraren kan välja ut avsnitt i kursen, där exempelvis grundläggande förståelse för definitioner och begrepp kan ges via metoden. Då får studenterna redan innan undervisningstillfället bekräftat att de begripit ämnet vilket kan förstärka självförtroendet och öka motivation för att lära sig mer.

Vill du veta mer om frågebaserat lärande?

Olle Bälter , Universitetslektor på KTH, har på plattformen Torus samlat information och svar på frågor för lärare som är intresserade av att lära sig mer om FBL.

Läs mer om FBL på plattformen Torus .

Informationen som återges på den länkade sidan avser textinnehåll från Maj 2023.

Implementering av FBL i undervisningen

I denna nystartade kurs, som bygger vidare på metoder och begrepp från en tidigare kurs, gavs föreläsningar på plats och förberedande material tilldelades studenterna i Canvas. Frågor tilldelades också som skulle besvaras innan föreläsningen och dessa var utformade som quiz. Syftet var att studenterna skulle repetera grundkunskap från tidigare moment. Upplägget för starten av kursen utformades på följande vis:

  1. Metoden presenterades.
  2. Quizfrågor delades ut inför föreläsningarna.
  3. Frågorna besvarades.
  4. Återkoppling gavs direkt.
  5. Svårigheter lyftes fram.

1. Metoden presenterades

På anslagssidan i kurswebben introducerades upplägget inför de första undervisningstillfällena. En frågebank skapades där studenterna uppmanades till att fylla på med frågor. Även läraren bidrog med frågor. Läraren sorterar relevanta och intressanta frågor som används till framtida quiz.

2. Quizfrågor delades ut inför föreläsningarna

Inför varje föreläsning tilldelades quizfrågor som skulle besvaras i förväg för att repetera och befästa tidigare kunskap. Quizfrågorna var utformade på ett sätt som krävde eftertanke och reflektion, vilket stimulerade studenternas lärande.

3. Frågorna besvarades

Frågorna var dynamiska i den bemärkelsen att de anpassades efter tidigare missuppfattningar och svårigheter som insamlats tidigare i frågebanken. Quizen kunde tas flera gånger utan att det påverkade studentens betyg.

4. Återkoppling gavs direkt

Omedelbar feedback gavs på frågorna och dess olika svarsalternativ. Oavsett om svaret var rätt eller inte, vägleddes man till att förstå det korrekta svaret genom informationen i återkopplingen.

5. Svårigheter lyftes fram

Under lektionerna la läraren särskild vikt vid att förklara och diskutera de områden där studenterna hade haft svårigheter enligt svaren på frågorna. Detta gav studenterna möjlighet att fördjupa deras förståelse och få extra stöd på de områden som behövde mer uppmärksamhet.