Bibehåll studenternas fokus
Detta är ett exempel på läraktiviteter som genomförts i en kurs på KTH. I exemplet ingår olika sätt att få studenter att fokusera på material i informationsintensiva föreläsningar, både genom att aktivera studenterna och att skapa variation i presentationen.
Under långa och intensiva föreläsningar eller övningar kan det vara svårt som student att hålla sitt fokus i takt med informationen som ges. I en kurs där föreläsningarna var väldigt informationstunga använde läraren olika typer av tekniker och övningar för att engagera studenterna och hjälpa dem att bibehålla fokus. Alla övningar som presenteras nedan tar cirka fem minuter att genomföra, så inte alltför mycket föreläsningstid ska gå åt. Föreläsningarna gavs i detta fall på plats på campus, men många av övningarna är möjliga att genomföra på distans.
Enskilt-Par-Grupp
Denna övning inleddes med att läraren ställde en öppen fråga utifrån de lärandemål som berördes under föreläsningen. Läraren bad studenterna tänka individuellt i en minut och skriva ned sina tankar. Studenterna fick sedan vända sig till sin bordsgranne och dela med sig, jämföra sina idéer och försöka komma fram till konsensus. Slutligen bad läraren några slumpvis utvalda par att presentera vad de kommit fram till inför hela gruppen. Läraren fick på så vis möjlighet att räta ut eventuella frågetecken och rikta om studenternas fokus till det centrala innehållet.
Den oklaraste punkten
Studenterna bads identifiera vad de tyckte var svårast eller mest oklart under en föreläsning. De gavs på så vis möjlighet att ventilera och dela med sig av vad de ansåg vara oklart eller svårt att förstå. I exemplet använde studenterna post-its för att skriva ner oklarheter, dessa samlades sedan in direkt under föreläsningen. Här går också utmärkt att använda digitala verktyg, exempelvis Mentimeter eller Canvas diskussionsforum. Du som läraren kan välja att återkoppla direkt under föreläsningen, eller i efterhand via Canvas eller under nästa lärtillfälle.
Utveckla på en minut
Läraren använde en timer och bad studenterna skriva en en-minutstext och dokumentera vad som varit mest överraskande eller utstickande under dagens föreläsning. Detta gjordes under föreläsningen som en fokusåterställare, men tekniken fungerar även som avslutande s.k. “exit-ticket”. Vad texten ska handla om kan varieras men ett tips är att utgå ifrån studenternas attityd eller åsikt kring ett koncept. Du som lärare får en inblick i studenternas tankegångar och lärprocess.
Realtids-reaktion
Läraren lät studenterna dela sina reaktioner i realtid under en föreläsning i ett diskussionsforum i Canvas, vilket hjälper studenterna att se trender och ge dem nya infallsvinklar. Tekniken fungerar lika bra att använda under tiden som studenterna studerar en video och med andra digitala verktyg exempelvis Mentimeter.
Kedje-anteckningar
I detta exempel skrev läraren i förväg ner ett antal frågor (en per A4-blad). Under föreläsningen delade läraren sedan ut ett frågeblad till varje student i första raden. Studenterna fick en kort stund på sig att fylla på med sitt svar innan de skickade bladet vidare. På detta vis fylldes varje frågeblad på efterhand med fler och mer utförliga svar. Flera studentbidrag i denna kedjeform skapar tillsammans en större förståelse. Studenterna fick i efterhand ta del av alla svar genom att läraren laddade upp frågebladen i Canvas. Övningen går även att genomföra helt digitalt med hjälp av delade dokument eller diskussionsforum i Canvas.
Besvara frågor med fysiskt aktivitet
För att studenterna skulle få röra på sig lite under föreläsningen fick de aktivera sig genom att svara på en fråga från föreläsaren genom att stå upp och sätta sig ner istället för att räcka upp handen. Först fick alla studenter ställa sig upp. Sedan gav föreläsaren svarsalternativen i tur och ordning, och när man som student ansåg att ett svar var korrekt skulle man sätta sig ner. Detta fick alla studenter att tänka på frågan, och skapade variation i föreläsningen. Dessutom fick läraren en bild av alla studenters förståelse för materialet.
Hitta felet
Redan i början av kursen infördes ett interaktivt reflektionssätt för studenterna – ett så kallat “Hitta felet”. Detta innebar att föreläsaren medvetet i presentationsmaterialet gjort ett litet fel, och om man som student under föreläsningen upptäcker detta ska man ropa ut “FEL!”. Om ingen upptäckt felet gjorde föreläsaren själv det och förklarade varför detta inte var korrekt.
Detta fick studenter att vara uppmärksamma och reflektera över materialet som presenterades. Det gjorde också att studenter som inte hade sett felet ändå stannade upp och reflekterade. Ibland var det saker som en student inte förstod direkt och misstänkte att det var ett fel, men efter en förklaring framkom det att det faktiskt var korrekt. Om en student ropade ”FEL!” för något som faktiskt var korrekt gav det föreläsaren en möjlighet att höra studenternas tankar och förmedla hur man ska tänka istället.
Personlig ämnesbrytare
I kursen gavs det intensiva föreläsningar med mycket material att komma ihåg som student. En lite annorlunda fokusåterställare var när föreläsaren inkluderade en personlig bild mitt i den informationsintensiva presentationen för att bryta upp en möjligtvis monoton undervisning. Läraren kommenterade kort vad som var på bilden och gick sedan tillbaka till ämnet. Studenterna upplevde detta som roligt och gjorde att de orkade med de sista minuterna av föreläsningen bättre.