Med fokus på kvalité och sammanhang – så har arbetet varit i Skolkollegiet
Det är snart dags att välja ledamöter till skolkollegiet på ABE-skolan för nästa mandatperiod. Erik Stenberg, lektor vid KTH Arkitektur, har varit ordförande för ABE:s skolkollegium under den första mandatperioden och berättar om hur det har varit och vad skolkollegiet gör.
Hur har det varit att vara ordförande och ledamot i skolkollegiet?
Det har varit roligt! Jag gillar ABE-skolan och skolans medarbetare och uppskattar verkligen det breda kontaktnätet i kollegiet, att få veta mer om hur det är på andra institutioner och att lära känna fler kollegor bättre. Det är som att ha ett till fikarum! Man lär även känna KTH på en annan ledd. Som ordförande har jag deltagit på möten på KTH-nivå och träffat prodekanus, fakultetsrådet och lärarrepresentanterna i KTH:s styrelse. Det har varit intressant att vara med och utveckla möjligheten att samlas som ett kollegium oavsett roll och uppdrag och diskutera akademiskt medborgarskap som anställda på KTH.
Det fanns kanske en farhåga att skolkollegiet skulle bli ett forum för missnöje, men det har inte besannats. Det har varit jättebra, konstruktiva diskussioner. Skolkollegiet är inte nödvändighetsvis ute efter att hitta alla svar men vi diskuterar och lyfter olika frågeställningar. Hur har karriärvägen sett ut för mig, hur har den sett ut för andra? Hur vill vi ha det på KTH? Det är både intressant och berikande att få höra allas olika erfarenheter och synpunkter.
Hur har ni arbetat i skolkollegiet?
Vi började med att formulera en frågeställning om vad detta nya sammanhang skulle bidra med - vad finns skolkollegiet till för och hur ska vi komma framåt? Jag och vice ordförande Agnieszka Zalejska Jonsson koordinerade arbetat och började med att intervjua beredningsgruppen (de valda kollegorna). Ur dessa samtal mejslade vi temaområden som vi ville diskutera och därefter satte vi samman olika arbetsgrupper till respektive tema. Beredningsgruppen har kunnat dela upp uppgifter oss emellan vilket har fungerat mycket bra. Skolkollegiet fungerar både som en remissinstans och ett diskussionsforum. Mötena två gånger per termin har delats upp med ca en timme till våra egeninitierade frågor och 30 min till remissfrågor, bollplanksfrågor etc.
Vilka frågor har diskuterats i ABE:s skolkollegium?
Det har blivit ett antal olika teman. Vi har t.ex. diskuterat maktfördelning ur olika vinklar - det akademiska ledarskapet och hur det fungerar, relationen mellan KTH centralt, ABE-skolan och enskilda forskare, samt ansvarsfördelning mellan linjeorganisationen och enskilda forskare. En annan fråga har varit den språkliga diversiteten – vilket inte enbart handlar om svenska eller engelska utan även om att många arbetar på ett språk som kanske inte är hens första, andra eller ens tredje språk. Språkkunskaper kan vara en spärr eller öppning för att få, eller undvika, fler uppdrag. Vem får vara i rummet? Det anses viktigt att lära sig svenska efter en tid på KTH men vem följer upp, planerar och finansierar? I och med pandemin har förstås även digitaliseringen varit ett diskussionsämne - den snabba digitaliseringen, effekterna av den och hur situationen har påverkat kvalitén av både utbildning, forskning och samverkan. Lärarna gick lite på knäna medan forskningen i många fall har fungerat bra, i alla fall i redan etablerande projekt. Samverkan försvårades då det varit svårare både att nå ut och att skapa nya kontakter.
Vi har genomfört möten kring och inom dessa olika tema. Innehållsmässigt så fortsätter vi även att komma tillbaka till gemensamma frågor som karriärvägar/tenure track, hur KTH fungerar som arbetsplats, inkludering och exkludering - fikarumssnacket formaliserat skulle man nästan kunna säga. Vi har även t.ex. diskuterat samverkanspolicyn och fått komma med inspel till skolans verksamhetsplan förra året.
Förs det som diskuteras i skolkollegiet vidare till t.ex. KTH:s kollegiala forum?
Ja precis! Vi har haft separata möten med prodekanus och dekanus, där respektive skola berättat om sitt arbete inom skolkollegiet och då märker man verkligen hur stort KTH är, och hur många frågor som är gemensamma. Som medlem i skolkollegiet så ingår man i ett sammanhang där avståndet är betydligt kortare till centrala KTH och de andra skolorna. Egentligen är den verkligt centrala frågan: Hur ökar vi kvalitén? Vi har väldigt mycket gemensamt som fakultet på KTH oavsett ämne eller skola och det behövs korta avstånd för att se till att kvalitén blir ännu bättre, inom utbildning, forskning och samverkan. Det är definitivt en kärnfråga - inte en bifråga, bisyssla eller ett pålägg. En viktig del i det arbetet är att kunna föra upp frågor nedifrån och upp. Skolkollegiet är inte en ersättning för linjeorganisationen men att medverka är ett väldigt bra sätt att vara med i KTH:s kvalitetsutveckling och andra viktiga frågor.