Till innehåll på sidan

Så står sig ABE i KTH:s årliga bibliometriska uppföljning

Publicerad 2021-12-08

Den Årliga Bibliometriska Uppföljningen (ÅBU) 2021 är nu lanserad. Analysen innehåller bland annat information om publiceringsvolym, citeringsgenomslag och sampublicering. Resultat presenteras för hela KTH samt på skol-, institutions-, avdelnings- och individnivå.
Vice skolchef Mats Wilhelmsson har tittat på ABE-skolans resultat.

Mats Wilhelmsson

Vad är syftet med den här typen av uppföljning och hur används den på skolan?

– Syftet med ÅBU är att öka förståelsen för den forskning som vi publicerar och att få kännedom om var och hur vår forskning sprids. Ett mål med ÅBU är att skapa större genomslag för KTH:s forskning. Resultaten används som en indikator i KTH:s kvalitetssystem, och på skolan använder vi statistiken för att mäta publiceringar, citeringar och genomslag över tid.

Vad säger årets statistik om ABE-skolans publikationer?

Om Årlig Bibliometrisk Uppföljning (ÅBU) 2021

ÅBU 2021 täcker publiceringsperioden 2014 - 2020 och innehåller bland annat information om publiceringsvolym, citeringsgenomslag och sampublicering. Data till ÅBU samlas främst in från DiVA, och Bibmet (KTH:s bibliometridatabas). Publikationer som skrivits av en forskare innan han/hon anställdes på KTH, eller som registreras under någon annan organisatorisk enhet än KTH, ingår inte.

Du når ÅBU:n via KTH:s webbplats: KTH.se/abm

ÅBU:n är en del av KTH:s bibliometriska analysarbete. Kontakta bibliometrigruppen om du behöver hjälp att ta fram bibliometriska analyser. Bibliometri på KTH

– Det vi kan se är att antalet publikationer har minskat långsamt över en längre tid. Det finns en minskning gällande framförallt konferensbidrag, men vi ser inte ännu någon tydlig effekt av pandemiåret 2020. Mycket av det som gjorts under denna tid kommer att publiceras under det kommande året så vi ser nog först i nästa ÅBU om det blivit någon skillnad. Antal artiklar som publiceras i vetenskapliga tidskrifter har legat på samma nivå under de senaste 6-7 åren, så även i år.

Skolans forskare publicerar ca 400 artiklar per år. På institutionsnivå publicerar de större institutionerna fler artiklar men om man tar hänsyn till antal anställda samt interna och externa medel så är det ganska jämnt mellan olika organisationsenheter på skolan.

Hur ser det ut för oss i förhållande till övriga KTH?

– Vad gäller sampubliceringar så avviker vi lite från KTH som helhet. På ABE-skolan skriver vi ofta artiklar själva eller tillsammans med andra på skolan, vi har en lägre andel artiklar skrivna tillsammans med kollegor vid internationella universitet (Knappt 50 % av våra artiklar jämfört med 70 % för KTH som helhet). En stor del av vår forskning är tillämpad i den svenska kontexten med svenska fallstudier så det kan förklara att det inte alltid lämpar sig med internationella samarbeten. Vi har istället en högre andel sampubliceringar med viktiga nationella akademiska miljöer utanför högskolesektorn (IVL, RISE m.fl.), där ligger siffran på 27% hos oss på ABE och 18% på hela KTH. När det gäller företagssamarbeten finns det ingen nämnbar skillnad mellan ABE:s och KTH:s resultat.

Citeringar, sampubliceringar och Open Acess

ÅBU:n visar statistik angående citeringar och sampublicering baserat på delmängden av publikationer i DiVA som är registrerade i Web of Science eller Scopus. 76% av det som ABE-skolan publicerar i DiVA finns med i Web of Science och 91% i Scopus.

– När man tittar på statistiken för citeringar så ligger vi bra till, men något lägre än snittet på KTH. En förklaring som vi ser är att skolans forskning ofta publiceras nyare tidskrifter som inte alltid finns med i Web of Science eller Scopus. Vi är t.ex. ofta publicerade i Sustainability, som har ett stort samhällsgenomslag men kanske inte är inte lika akademiskt meritande. Vi är bra på att hitta de publikationer som är viktiga våra ämnesområden.

Under åren 2018-2020 kommer över hälften (56 %) av ABE:s artikelpubliceringar från tidskrifter som ligger i topp 20, vilket är högre än KTH:s snitt (51 %). De satsningar som har gjorts på Open Access under senare år har också tydligt gett stort genomslag. PÅ ABE är nu ca 70 % av alla publiceringar tillgängliga via Open Access, vilket är något högre än övriga KTH. 2014 var den siffran 27 %.

– Väldigt glädjande är att vi redan nu kan se att två tredjedelar av det vi publicerade under 2020 har blivit citerat, vilket är något högre än KTH:s snitt. Om vi tittar ett par år tillbaka är nästan 90 % av skolans publicerade artiklar citerade.

Att tänka på vid publicering

  • Enligt rektorsbeslut V-2010-0482, i syfte att synliggöra KTH:s forskning, ska alla publikationer som en forskare gör i egenskap av KTH-anställd, registreras i KTH:s publikationsdatabas DiVA. Registrering av forskningspublikationer
  • Sträva efter att publicera Open Access . Forskningsresultat sprids snabbare och får större genomslagskraft vilket innebär fördelar både för forskare och för samhället som kan dra nytta av nya forskningsresultaten.
  • Parallellpublicera - Som anställd vid KTH kan du parallellpublicera i KTH:s publikationsdatabas DiVA. Villkoren för parallellpublicering varierar mellan olika förlag och tidskrifter: Sök i Sherpa/Romeo  för att kontrollera ett förlags eller en tidskrifts villkor. Kontakta biblioteket@kth.se  om du är osäker på vad som gäller för din publikation.
  • Publikationer som registreras på forskningscentra räknas inte med i statistiken. Se till att det du publicerar är korrekt kopplat till din institution och avdelning i DiVa. Anges en centrumbildning skall den kompletteras med den avdelning där du har din anställning. Viktigt att tänka på vid registrering
  • Oavsett hur du väljer att publicera din forskningsartikel, så tänk på att behålla rätten till din egen text. Kontrollera att avtalet du tecknar med utgivaren ger dig tillåtelse att parallellpublicera artikel, använda det i din undervisning, etc. Att tänka på vid publicering
  • Genom att lägga lite tid på att få dina resultat att synas i fler kanaler än vetenskapliga tidskrifter kommer ännu fler människor i kontakt med forskningen. Här hittar du information för dig som vill bli bättre på att kommunicera ut din forskning. Sprid din forskning