Ekonomin på väg åt rätt håll
– Vi har varit igenom den värsta kostnadskrisen och kan nu se ljuset i tunneln.
Det säger Anders Söderholm, rektor, om KTH:s nyligen beslutade budget, som visar en försiktigt positiv utveckling.
Även om KTH visar ett negativt resultat även för 2024 så går det åt rätt håll på vägen mot en ekonomi i balans. Underskottet för 2024 på 105 miljoner kronor är bättre än resultatet för 2023 då KTH gick back med 258 miljoner kronor. Åtgärderna för att få ekonomin på rätt köl har i första hand berört grundutbildningen och har lett fram till ett litet överskott inom utbildningsområdet.
Enligt ekonomichef Susanne Odung visar prognosen i den budget som nyligen beslutats ett överskott i år på 14 miljoner kronor.
– Åren därpå, 2026–2028, visar prognoserna fortsatta mindre över- och underskott, som också kan påverkas av utfallet i forsknings- och innovationspropositionen, säger hon.
Inflation och lokalhyror
En del av bakgrunden till den kraftigt påverkade ekonomin kopplar dels till inflationen dels till de kraftigt ökade lokalhyrorna och att KTH under några år inte har levererat utbildningsvolymer i nivå med regeringens uppdrag, det vill säga inte arbetat upp det så kallade takbeloppet. Under de senaste åren har därför en rad beslut och åtgärder genomförts för att på olika sätt stärka KTH:s ekonomi.
Optimering av lokaler, ökat utbildningsutbud, fler forskningsansökningar, mer vidareutbildning, energieffektivisering och fortsatt neddragning av verksamhetsstödets rambudget och en effektivisering av stödets organisering samt tätare ekonomiavstämningar är några av de saker som gjorts.
– Vi har arbetat för att pressa kostnaderna och öka intäkterna och gjort medvetna satsningar via myndighetskapitalet. Alla medarbetare har verkligen gjort ansträngningar och bidragit på olika sätt så jag vill passa på att tacka för det arbete vi gjort tillsammans för att stärka vår ekonomi, säger Anders Söderholm.
"Mycket arbete återstår"
I budgetunderlaget som beslutades av universitetsstyrelsen den 19 februari finns prognos för de kommande åren 2026–2028 och en rad förslag till regeringen som rör utbildning, forskning, forskningsinfrastruktur och lokaler. Bland annat föreslås just en ny hyresmodell för lokalhyrorna från Akademiska hus där vinsten återförs till lärosätena, avkastningskraven på Akademiska Hus tas bort och att de ges istället ett samhällsuppdrag för att på så vis motverka de höga hyror som blir resultatet av den marknadshyressättning som tillämpas.
Andra förslag är en friare ställning för lärosäten för att på olika sätt stärka den akademiska friheten, högre basanslag till forskningen i relation till externfinansieringen och färre krav på samfinansiering från statliga finansiärer.
– Mycket arbete återstår och det gäller att vi fortsätter hålla i så att vi kan utvecklas på lång sikt till det universitet KTH vill vara. Med tanke på världsläget och en del farhågor kring inflationen går vi på något tunn is, men det ser ändå bra ut sammantaget just nu, säger Anders Söderholm.
Text: Jill Klackenberg