Lagarbetet som klarade omställningen

– Jag tror vi haft stor nytta av ingenjörskulturen, vi är tränade att ställas inför problem och finna fungerande lösningar i nya situationer, säger Stefan Stenbom , lärare och forskare i digitalt lärande som stått i spetsen för arbetet med omställningen.

KTH har följt utvecklingen noga och varit förberedda på ett scenario där undervisningen måste gå från fysisk till digital. När beskedet kom att Sverige ska stänga landets högskolor och erbjuda undervisning på distans hade KTH redan inlett förändringsarbetet.

Samtidigt fanns det flera utmaningar. Klarar system och digitala verktyg belastningen när all utbildning sker på nätet, hur hanterar lärarna en omvandling som sker över bara några dagar? Och hur skulle bemanningsfrågan för att genomföra övergången lösas?

Kapaciteten för systemen inom digital utbildning har byggts ut i rekordfart, berättar Stefan Stenbom. I samarbete med internationella och nationella partners utökade it-avdelningen hårdvara och serverkapacitet för att klara av en växande användning av e-lärande.

Ökar markant

Själva stödet för lärare som undervisar digitalt har väl inarbetade rutiner på KTH. Nu har bemanningen för exempelvis e-lärandewebben, lärplattformen Canvas, seminarier, workshops och support, stärkts.

– Förutom de cirka 15 personer som i normala fall jobbar med e-lärande så finns det hittills nästan 50 personer som kommer hjälpa till extra, allt ifrån ett heltidsengagemang till att uppdatera texter eller hålla webbinarium. Vi räknar med att inom kort kunna hålla dagliga webbinarier för lärare.

Aktiviteten i de digitala systemen ökar också markant. Jämfört med förra året är det en fördubblad användning av lärplattformen Canvas, som innehåller kursmaterial, diskussionsforum och inlämningsuppgifter för KTH:s samtliga kurser. Antalet videomöten, med e-verktyget Zoom, har på två veckor gått från 100 till 2000 per dag.

Så KTH:s undervisning rullar på - trots allt?
– Det skulle jag säga. Det finns ju stora utmaningar kring till exempel hur man kan hålla laborationer som i normala fall genomförs med särskild utrustning på campus men jag uppfattar ändå att det stora flertalet av kurserna är igång och arbetar digitalt.

Digital examination

Närmast väntar frågor om hur vårens examinationsperioder, omtentor i april och ordinarie tentor i maj, kan genomföras över nätet.

– Det krävs att vi alla tänker i nya banor. Jag tror att det går att konstruera bra examination för många lärandemål som inte behöver involvera tentor och därmed funkar bra att göra hemifrån, säger han och fortsätter:

– Samtidigt jobbar vi intensivt för att ta fram systemlösningar och stöd för de kurser som måste examineras i en miljö liknande den klassiska tentamen.

Hur har reaktionerna från lärarna varit?
– Nästan uteslutande positiv. Många känner att vi alla sitter i samma båt och måste vara kreativa tillsammans för att lyckas med omställningen. Jag hör också exempel på att spännande pedagogiska diskussioner uppstår mellan kollegor när saker vi tar för givna, som vårt fysiska campus som nav för utbildning, plötsligt inte kan användas.

Och hur har du själv upplevt förändringsarbetet?
– Intensivt, spännande och lite läskigt. Men framförallt tycker jag att det är häftigt att se vilken gemensamhetskänsla det ger att ta sig an ett problem av den här storleken tillsammans. Ingen har varit förberedd på detta men alla är verkligen motiverade att hjälpa till.

Text: Christer Gummeson

• Stefan Stenbom ingår i en nybildad arbetsgrupp  som ger utbildning och operativt stöd till lärare i digital undervisning och examination. Arbetsgruppen samordnar KTH:s digitala system och resurser till ett enhetligt digitalt stöd för lärare.
• På intranätssidan för e-lärande i kurser finns alla KTH:s digitala verktyg samlade.