Ny visselblåsarfunktion på KTH
I juli fick KTH en intern visselblåsarfunktion. En kanal för rapportering av interna oegentligheter för dig som är verksam på KTH. – Det blir en trygghet för organisationen för att lyfta allvarliga missförhållanden inom KTH, säger Maria Palma-Hakim som jobbat med anmälningarnas förfarande.
Den så kallade visselblåsarlagen trädde i kraft 17 december 2021 och från och med 17 juli 2022 ska offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda och privata arbetsgivare med minst 250 anställda ha en intern visselblåsarfunktion. På KTH har
Maria Östman
, biträdande ekonomichef och
Maria Palma-Hakim
funktionsansvarig för förvaltningsjuridik arbetat med uppförandet av en visselblåsarfunktion.
– Enkelt kan man säga att det handlar om att skyddat kunna anmäla allvarliga missförhållanden, som man har kommit i kontakt med i sin verksamhet vid KTH, utan att behöva vara rädd för repressalier, säger Maria Palma-Hakim.
– Nu har KTH skapat en kanal för anmälningar och man har utsett en grupp personer som är behöriga att ta del av anmälningarna som kommer in, för att hålla uppgifterna skyddade. Dessa personer har en bred kompetens, alltifrån HR, IT-säkerhet till upphandling och ekonomi för att alla anmälningar ska få rätt behandling, säger Maria Östman.
Tidigare har det funnits ett grundlagsskydd för offentlig sektor. Den nya visselblåsarlagen innebär ett utvidgat skydd för personer som rapporterar om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang som är av allmänintresse eller strider mot viss EU-rätt. En skillnad mot tidigare är att den nya lagen omfattar fler grupper. Förutom arbetstagare kan även till exempel före detta anställda, arbetssökande, praktikanter, konsulter och volontärer slå larm och ha skydd.
– Som arbetsgivare och för KTH:s del är det jättebra att dessa frågor lyfts och får ett tydligt förfarande i hur det ska handläggas och följas upp. Det blir en trygghet för verksamheten.
Vilken typ av ärenden är det som ska rapporteras som en visselblåsning?
– Det handlar om allvarliga missförhållanden där det finns ett allmänintresse av att oegentligheten lyfts fram. Det kan handla om saker som är olagliga, oetiska eller på annat sätt olämpliga. Exempel på det kan vara att man använt allmänna medel på felaktigt sätt, men även jäv, felaktig upphandling, brott mot mänskliga rättigheter eller miljöbrott, säger Maria Palma-Hakim.
– När bedömningen är gjord, att det är fråga om en visselblåsning och inte något annat så finns det ett tydligt förfarande för hur en anmälan tas vidare. Sen hanteras varje ärende individuellt utifrån vad de handlar om, säger Maria Östman.
Vilka kan anmäla?
– De personer som på något sätt är verksamma vid KTH, som anställda eller konsulter. Att man i sin arbetsrelation till KTH har kommit i kontakt med allvarliga missförhållanden. Studenter och allmänhet får gå till externa kanaler för eventuella anmälningar.
Kan jag vara anonym?
– KTH har valt att inte öppna upp för anonym anmälan. Visselblåsarlagen ger egentligen inget utrymme för anonymitet. Hela lagstiftningen är uppbyggd för att skydda den som anmäler så anonymiteten ska inte behövas. Däremot har vi gjort allt för att skydda uppgifterna. Så som att det bara är behöriga personer som får ta del av anmälningarna. I ett senare skede av utredningen av en anmälan kan andra personer bli involverade i specifika frågor, men då utan tillgång till uppgifter om vem som rapporterat.
Mer om visselblåsarlagen och hur man anmäler.
Text: Annelie Englund