Magnus Johansson och Inger Wikström Öbrand samordnar arbetet med UKÄ:s granskning av KTH, den självvärdering som har lämnats in samt är kontakt mot myndigheten. Foto: Marianne Norén

UKÄ knackar på hos KTH

Publicerad 2019-06-11

I höst får KTH besök av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som ska granska och ge synpunkter på hur väl vårt system för kvalitetssäkring av utbildningar fungerar. KTH behöver vara väl förberedd då för att kunna svara på UKÄ:s frågor.

– KTH bör se på den här granskningen som ett stöd i den fortsatta utvecklingen av vårt kvalitetssystem. Vi får värdefull återkoppling och rekommendationer från en grupp med djupt och brett kunnande inom kvalitetsfrågor.

Orden kommer från Magnus Johansson och Inger Wikström Öbrand som båda är kvalitetssamordnare och arbetar med utvecklingen av KTH:s kvalitetssystem. De ger också centralt stöd i KTH:s kvalitetssäkringsarbete.

Kvalitetssäkringsarbetet vid KTH innebär att vi själva kontinuerlig kontrollerar att kvaliteten på utbildningen är så bra som vi vill att den ska vara och att vi utvecklar de delar som inte motsvarar kraven. Utöver KTH:s egna krav måste vi också kontrollera och utveckla utbildningar så att de uppfyller kraven i lag och förordning. Dessutom ska vi själva se till att våra utbildningar blir granskade av externa och oberoende sakkunniga regelbundet vart sjätte år.

– UKÄ kommer fokusera på att KTH:s kvalitetssystem i sig är väl avvägt samt i vilken grad KTH har ändamålsenliga rutiner och processer för att kvalitetssäkra utbildningarna, betonar Inger Wikström Öbrand.

Inger Wikström Öbrand och Magnus Johansson

Effektiva verktyg är nödvändiga för KTH i arbetet med strategisk- och systematisk utbildningsutveckling. Kvalitetssystemet är ett sådant verktyg som gör att KTH blir varse om utbildningens styrkor och utvecklingsområden. Det medför i sin tur att organisationen kan rikta åtgärderna till de delar inom utbildningen där de verkligen behövs.

– I ett effektivt kvalitetssystem upptäcks och åtgärdas kvalitetsbrister systematiskt. Det är ett kvitto på ett välfungerande kvalitetssystem, hävdar Inger Wikström Öbrand.

Magnus Johanssons tillägger:

– En del uppfattar kanske kontroll som något negativt, men i själva verket handlar det ju bara om att ha koll på läget för att fatta kloka beslut om vilka delar som behöver utvecklas.

UKÄ:s granskning av KTH

UKÄ kommer göra två platsbesök på KTH. Första visiten blir den 1 oktober. Då intervjuas representanter ur KTH:s ledning på alla nivåer samt ledningen för studentkåren. Därefter återkommer granskningsgruppen den 25-28 november för att träffa medarbetare ute på skolorna.

KTH:s självvärdering

KTH:s självvärdering finns nu för läsning. Kontakta kvalitetssamordning@kth.se för att få dokumentet till din e-post.

KTH:s självvärdering, den studentinlaga som THS har skrivit samt intervjuerna bildar underlag för granskningen, tillsammans med andra underlag så som exempelvis KTH:s årsredovisning. Studentinlagan är viktig eftersom det är en självvärdering utifrån studenternas perspektiv. Den berättar om hur studentinflytandet fungerar i alla processer inom KTH:s kvalitetssäkringsarbete.

Kvalitetssäkringsarbete inom skolan

Gunnar Tibert är varm förespråkare av KTH:s högskolepedagogiska kurser som stöd och metod för att stärka lärarna i deras roll som pedagoger. Foto: Sofia Nyström

Gunnar Tibert, grundutbildningsansvarig på skolan för teknikvetenskap (SCI) har engagerat sig i kvalitetssäkringsarbetet, bland annat som medlem i styrgruppen för självvärderingsarbetet.

– Om medarbetaren inte känner att systemet för kvalitetssäkringen är effektivt finns det risk att man inte utför kvalitetssäkringsarbetet, säger Gunnar Tibert.

Storträffarna och PriU-grupperna, där prioriterade utbildningsfrågor diskuteras är bra forum för kvalitetsförbättringar, anser han. Där får alla, både lärare och studenter vara med och bidra till utvecklingen av utbildningen.

– Utbildningsområdena är komplexa och spänner över flera fält. Vi måste jobba mer som ”Ett KTH”, och mer tillsammans och göra prioriteringar. Då kommer de externa granskarna bli varse att alla skolorna jobbar ungefär likadant. Inför UKÄ behöver vi kunna visa belägg på ett välfungerande och effektivt kvalitetssäkringsarbete, menar Gunnar Tibert.

Att mäta kvalitet är inte helt lätt, konstaterar han. Det finns många parametrar att ta hänsyn till, t.ex. genomströmningen av studenter, betygsfördelningen eller anställbarhet. Ibland kan det vara svårt att spåra ett resultat och hitta den bakomliggande orsaken.

– Ett effektivt kvalitetssystem ska snabbt kunna fånga relevant data för att kunna göra bra analyser, säger Gunnar Tibert.

Han förespråkar grafiska- istället för numeriska presentationer av olika data. Visuella presentationer som går att framställa snabbt förenklar analysarbetet av vad som fungerar och inte fungerar i utbildningar.

Receptet för ett lyckat kvalitetssäkringsarbete

Magnus Johansson och Inger Wikström Öbrand har en tydlig bild av vad som är viktigt för ett gott kvalitetssäkringsarbete:

– Alla inom KTH, från studenterna till lärarna och administratörerna och ledarna ska se att man själv har en viktig roll i att driva utvecklingen av utbildningarna på KTH. Det är också jätteviktigt att medarbetare inom olika funktionsområden ges möjlighet att bli inkluderade i kvalitetssäkringsarbetet.

Båda anser också att det måste finnas en tydlig ansvarsfördelning så att alla vet sina rättigheter och skyldigheter i processen. Inte minst behövs en gemensam klar bild av vad hög kvalitet i utbildningen är bland de som är involverade. Slutligen ska ett väl fungerande kvalitetssäkringsarbete ske systematiskt. Här på KTH har vi modellen med en årlig intern uppföljning, kontinuerlig uppföljning, samt en regelbunden extern granskning vart 6:e år.

KTH:s ansvar för metoder, rutiner och processer

Svenska lärosäten har drivit fram att kvalitetssäkra utbildningen själva. Ett nationellt kvalitetssäkringssystem sjösattes 2017. Varje lärosäte har utvecklat sina egna system efter det.

– Förändringen medför mer arbete för KTH, jämfört med när UKÄ utförde alla utbildningsutvärderingar. En viktig fördel nu är att vi själva äger metoden, det vill säga rutinerna och processerna för kvalitetssäkringen, samt tidpunkten för granskningen, påpekar Magnus Johansson.

Ännu är allt inte färdigt. KTH har utvecklat den kontinuerliga uppföljningen väl. Inom den regelbundna granskningen finns det fortfarande en del kvar att göra konstaterar Magnus Johansson och Inger Wikström Öbrand, men alla skolorna arbetar med planering och utveckling av detta.

Text: Marianne Norén

FAKTA: Viktiga datum för UKÄ:s granskningsarbete

  • 10 maj, inlämning av KTH:s självvärdering till UKÄ
  • 1 oktober, första platsbesöket och intervjuer med olika ledningsnivåer inom KTH, exempelvis:
    • Styrelseledamöter, ordförande/vice ordförande
    • Rektor, prorektor, förvaltningschef, vicerektorer
    • Urval ledamöter från fakultetsrådet, samt dekanus, prodekanus,
    • Kvalitetssamordning
    • Studentkårens ordförande/vice ordförande/utbildningsansvarig
    • Skolchefer
    • GA, FA
  • 25-27 november intervjuer utifrån bedömargruppens valda fördjupningar inom KTH:s kvalitetssystem, en rutin eller process som omfattar olika nivåer inom KTH, ex. från en utbildning till central ledning exempelvis:
    • PA
    • Lärare
    • Studenter
    • Ledare på olika nivåer
    • Pedagogisk utveckling
    • Equality Office
    • Näringslivssamverkan

Återkoppling från UKÄ:

  • Slutet av februari/början på mars 2020, sakkunnigas yttrande på delning
  • Slutet av mars 2020, UKÄ:s beslut

Mer information om KTH:s kvalitetssäkringsarbete:

Kvalitetsarbete vid KTH

Ansvar och roller i kvalitetsarbetet

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2019-06-11