“Med ekonomin i balans kan vi satsa framåt”
ITM-skolan går in i 2026 med en tydlig reformagenda: stärka stödprocesser, utveckla experimentella miljöer och skapa en strategisk plan för framtiden. Skolchef Pär Jönsson berättar om satsningarna som ska ge både struktur här och nu och en tydlig strategi på fem års sikt.
Hej Pär Jönsson, chef för Skolan för industriell teknik och management, ITM. Vad är fokus för reformagendan under det kommande året?
– Vi ska vi ta fram en strategisk utvecklingsplan! Dessutom så ska vi vidareutveckla stödprocesser och institutionsnära team, stärka experimentella miljöer, säkerställa en god arbetsmiljö och bibehålla vår fina ekonomi.
– Det blir en trestegsraket där reformagendan är en kort summering till rektor, verksamhetsplanen, VP, beskriver ansvar och uppföljning och utvecklingsplanen ger oss en långsiktig riktning.
Varför är just dessa förändringar viktigast och hur ska det gå till?
– Institutionsnära team är en naturlig fortsättning på verksamhetsstödets samgående. Vi arbetar redan delvis verksamhetsnära, men tar nu nästa steg i utvecklingen. Framöver behöver verksamhetscontrollers, HR-generalister och ekonomer arbeta ännu närmare varandra för att bättre möta lokala behov.
På ledarinternatet i januari kommer cheferna, tillsammans med Eva Björndal, Elizabeth All, Linda Hedström, Jenni Hollbrink med flera, att diskutera vad ”nära stöd” innebär i praktiken och gemensamt prioritera viktiga frågor inom HR och ekonomi.
– Experimentella miljöer är en viktig fråga för hela KTH – även för oss. De är dyra och finansieras ofta externt, men våra labb är en unik styrka. Särskilt i den AI-tid vi lever i, där digitalt arbete går blixtsnabbt och mycket sker virtuellt, kan experimentmiljöer vara något som sticker ut. De ger något som algoritmer inte kan ersätta och som jag vurmar för personligen – praktisk erfarenhet, och möten mellan studenter, lärare och forskare. Under året ska vi hitta sätt att samdriva labb och göra dem tillgängliga för både fler forskare och studenter.
– Arbetsmiljön är avgörande för att alla ska trivas hos oss och för att attrahera talanger. Nu tydliggör vi prefekternas ansvar i VP:n och följer upp fyra gånger per år. Det gäller JML-frågor som går in i linjen när JML-gruppen upphör, krisorganisationen med en övning i vår, och säkerhetsfrågor kring kemi, strålning, laser, el och brand. Alla institutioner måste jobba strukturerat med detta – det är lagkrav och något som KTH:s säkerhetschef Christina Boman ofta påpekar.
Berätta mer om den strategiska utvecklingsplanen!
– Nu när ekonomin är i balans och vi har ett positivt myndighetskapital kan vi äntligen lyfta blicken. Vi planerar fem år framåt, baserat på skolans utbildnings- och forskningsstyrkor.
– Under hösten har en konsult analyserat skolans forskning på djupet, kartlagt samarbeten och klustrat områden. Han har även tittat på vilka policydokument våra forskare förekommit i och jämfört oss med internationella trender. Samtidigt så har en grupp under GA Fredrik Asplund arbetat med att identifiera det framtida utbildningsutbudet. Målet med dessa arbeten är identifiera hur vi kan att stärka samarbeten inom skolan – inte minst ger det större slagkraft när vi söker medel samt modifierar utbildningsutbudet så att vi blir än mer populära från gymnasisternas synvinkel. Strategin är något vi kommer att arbeta med under hela nästa år.
– Mer om detta får man veta på ledarinternatet den 15 januari. Det blir en nystart när vi för första gången på länge har en ekonomi i balans, tack vare allas insats. Nu kan vi blicka framåt.
Text: Ulrika Georgsson