Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Redaktörsnätverket – en balansgång mellan riktlinjer och konstnärlig frihet

Människor sitter med laptops och mobiler och jobbar tillsammans vid ett bord.
Foto: MArvin Meyer på Unsplash
Publicerad 2020-04-28

Webbredaktörerna på ITM saknade kollegor att diskutera med och hade varierande kunskaper om att webbpublicering. Ulrika Georgsson, webbansvarig på ITM-skolan, ville ändra på saken och startade ett redaktörsnätverk.

Det är en brokig skara människor som samlas över Zoom för en första träff i april. Med hjälp av färger får deltagarna beskriva vilken kunskapsnivå inom webb som de ligger på: från vitt, via grönt till svart bälte i webbredigering. En del är doktorander som är helt nya på området, men majoriteten har jobbat med webben i många år men gör det vid sidan om andra uppdrag. Några få är fullfjädrade webmasters. Alla har de i uppdrag att administrera olika webbsidor på ITM-skolan.

Ulrika Georgsson, webbansvarig på ITM-skolan

– Det är en av svårigheterna med att samordna skolans redaktörer, säger Ulrika Georgsson. Kunskapsnivån är så varierande - liksom tiden de har för att jobba med webben. Många förväntas sköta hemsidorna med vänsterhanden och ändå producera professionellt innehåll.

Behovet av en redaktörsorganisation med färre användare med högre kompetens hade funnits i några år men blev extra tydligt när institutionernas webbsidor skulle göras om för att få ett enhetligt KTH-utseende. Dessutom närmar sig en ny lagstiftning som ställer högre krav på redaktörernas kunskaper i tillgänglighet. Det blev två starka skäl till att dra igång nätverket.

Vid den först träffen är det just tillgänglighet som står på agendan. En gäst från Metamatrix är inbjuden att tala inför det 20-tal redaktörer som sitter bänkade vid sina datorer. Bland annat får de lära sig att använda bilder så att synskadade kan uppfatta dem och hur man strukturerar texter så dyslektiker får det lättare. Efter en hel del frågor och en kort fikapaus får de även prova på att använda den nya kunskapen.

– Workshopen är viktig. Då får vi den dialog som är så viktig och alla får chans att jobba medan jag och andra redaktörer finns där som stöd. De flesta jobbar med webben sporadiskt, kanske med månaders mellanrum, och hinner förstås glömma bort en del saker.

Den här träffen visade vilket uppdämt behov som finns, menar Ulrika. Vid nästa träff i maj är det webblayout som kommer att avhandlas.

– Det blir en spännande träff som kan gå hett till. Alla har en åsikt om vad som är snyggt eller fult. Det är en ständig balansgång mellan riktlinjer och konstnärlig frihet.

Hitta din lokala webbredaktör