Han prisas för omställningen av utbildningen under pandemin
Hallå där Stefan Stenbom, adjunkt vid institutionen för lärande på ITM. När KTH blixtsnabbt ställde om från traditionell utbildning till digital i våras fick du uppdraget att leda och samordna förändringsarbetet. Vad tänker du om att du fick KTH:s pedagogiska pris 2020 för det?
– Jag ser utmärkelsen som ett kvitto på den laginsats vi gjorde förra året så att KTH kunde fortsätta bedriva undervisning under pandemin.
Stefan Stenbom betonar projektgruppens kollektiva framgångar, men sticker inte under stol med att han själv hade en bra mix av erfarenheter i bagaget för att kunna leda omställningen.
– Jag var väl rustad med min bakgrund som forskare och lärare inom digitalt lärande. Min doktorsavhandling från 2015 handlar om ett ramverk för digitala lärandemiljöer av hög kvalité. Dessutom har jag sedan tre år tillbaka haft rollen som objektägare för e-lärandeobjektet på KTH, konstaterar han.
Stefan Stenbom har även en bakgrund inom Försvarsmakten och är där tränad att leda verksamhet under kriser. Det ser han som en bidragande orsak till att han fick uppdraget.
– Jag hade med mig processer och metodik därifrån som vi direkt kunde tillämpa. Samtidigt var det lite läskigt. Det ansvar jag fick ta i våras var större än vad jag egentligen kände mig bekväm med, konstaterar Stefan Stenbom och tillägger:
– Jag fick växa i alldeles för stora skor under arbetets gång. Plötsligt befann jag mig i sammanhang och på nivåer i KTH:s beslutsorganisation som jag inte var van vid sedan tidigare. Det har självklart lett till att t.ex. mina forskningsprojekt och doktorander har blivit lidande.
Pedagogiska utmaningar
Inom KTH finns en traditionell föreställning om hur utbildning och examination ska bedrivas, menar Stefan Stenbom. Den hör samman med att många lärare har sin egen utbildningsbakgrund inom KTH men att få av dem har en lärarutbildning.
– Det vi på KTH gjorde initialt kallas inom forskningssfären för emergency remote teaching och handlar om att med kort framförhållning flytta en campuskurs till att ges på distans där kursens upplägg i övrigt sällan förändras. Detta blir sällan optimalt eftersom kursen med samma lärandemål ofta har olika utformning för att skapa hög kvalité digitalt respektive på campus, konstaterar Stefan Stenbom.
Det är särskilt tufft, menar han att hitta digitala examinationsformer som accepteras inom KTH där vi har en stark tradition med salstentor, men han tror ändå att det är positivt med en större mångfald av examinationssätt inom organisationen.
Lärdomar från gångna året
Stefan Stenbom framhåller värdet av att alla inblandade hade en gemensam bild av situationen. En viktig framgångsfaktor var det täta samarbetet mellan olika enheter inom KTH och att man utbytte erfarenheter på daglig basis.
– Radikala förändringar kunde snabbt genomföras eftersom alla kände att vi ”satt i samma båt” och var därför inriktade på att samarbeta och bidra på bästa sätt, menar Stefan Stenbom och tillägger:
KTH lyckades på tre veckor ställa om de omtentor för 6000 studenter som genomfördes vid påsk till examination på distans. Även om det självklart har funnits utmaningar och allt inte blev optimalt tycker jag att det tydligt visar vad KTH är kapabel till.
Han nämner också vikten av att kunna göra prioriteringar i svåra lägen.
– På KTH pratar man ofta om att prioritera. Det handlar om att se vad som är viktigast i organisationen. Samtidigt måste man våga välja bort det som är mindre viktigt, med risk för att göra någon besviken.
Text: Marianne Norén