Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Modell för ökat kollegialt inflytande

Personer samtalar i ett laboratorium.
Hur det kollegiala inflytande ser ut och kan komma att se ut i framtiden framgår av en nyligen gjord kartläggning. (Foto:KTH)
Publicerad 2023-05-23

– Nu har vi en utvecklad modell som ger en bra grund att bygga vidare på för att öka det kollegiala inflytandet och ansvarstagandet.
Det säger Anders Söderholm, rektor på KTH, om den utredning av kollegialt inflytande och beslutsfattande vid KTH som kom den 15 maj.

Bakom utredningen står Gunnar Svedberg, professor emeritus med omfattande erfarenhet av sektorn och med mångårig erfarenhet från KTH. Han fick i februari i uppdrag av rektor att göra en genomlysning av centrala frågor kring hur det kollegiala inflytandet och beslutsfattande kan utformas på såväl skol- som central nivå.

– Vi behöver en tydlighet kring hur det kollegialt inflytandet ska se ut och fungera. Det kommer att gagna KTH:s utveckling, säger Anders Söderholm.

Han vill dock inte föregå den beredning som nu tar vid där utredningens resultat ska analyseras, diskuteras och bearbetas inom ledningsgruppen, fakultetsrådet och i andra fora innan det slutligen tas upp på universitetsstyrelsen.

Vetenskaplig diskussion

I Svedbergs rapport beskrivs begreppet kollegialitet, dess grund och hur den utvecklats på KTH. En grundtanke är alltså att beslut rörande frågor som kräver vetenskaplig kompetens också ska bygga på vetenskaplig kunskap, kompetens och diskussion.

– Forskning visar att utvecklingen de senaste 25 åren gått mot minskat kollegialt inflytande och att universiteten blivit mer av förvaltningsmyndigheter likt andra statliga myndigheter, säger Gunnar Svedberg.

Han menar att ett starkt kollegialt inflytande och beslutsfattande bland annat är ett skydd för ett lärosätets oberoende. Dessutom stärker det lärosätets förmåga snabbare ställa om i relation till vad som händer på den internationella forsknings – och utbildningsarenan.

– Forskarna och lärarna är ju de som har bäst sakkunskap och vet vad som rör sig på forskningsfronten inte minst. Kombinationen av en stark linje och ett starkt kollegium tycks vara det mest gynnsamma för ett lärosäte.

Från plan till handling

Gunnar Svedberg har tittat vidare på, i enlighet med utredningens direktiv, hur kollegialt inflytande och ansvarstagande på skolnivå skulle kunna se ut på KTH. Ett av hans förslag innebär att inrätta skolnämnder som ska vara både beredande och beslutande. Utbildningens upplägg, genomförande och kvalitetssäkring samt antagningen till forskarutbildning är några av de saker som skolnämnderna ska kunna fatta beslut om. På en övergripande lärosätesgemensam kollegial nivå föreslås att det ska finns, liksom tidigare, ett fakultetsråd vars föreslagna uppgifter också listas i utredningen.

Planen är att den första januari 2024 ska den nya organisationen för kollegialt inflytande och beslutsfattande vara införd.

– Det är en snabb tidtabell, men det är samtidigt viktigt att vi får det på plats och att det finns en villighet att utveckla strukturen även om det inte skulle bli 100 procent perfekt från början, säger Anders Söderholm. Det viktigaste just nu är att gå från plan till handling.

Vill du ta del av rapport Utredning om kollegialt inflytande (docx 56 kB) samt beslut med diarienummer V-2023-0078 2.2 finns information om hur du går tillväga på Sökportal på KTH Intranät .

Text: Jill Klackenberg

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2023-05-23