Ny riktlinje för kvalitetsarbetet klar
Ett omfattande jobb med att uppgradera KTH:s kvalitetsarbete har gått i mål. Beslutet om en ny riktlinje för det systematiska kvalitetsarbetet inom utbildning fattades vid rektors beslutsmöte den 12 december.
– Systemet ska bli mer värdeskapande där åtgärderna upplevs mindre tvingande, men att de som är tvingande verkligen ska vara kvalitetshöjande, säger dekanus Sofia Ritzén.
Under 2022 och 2023 har fakultetsrådet och dekanus ansvarat för att genomlysa KTH:s kvalitetssystem för utbildning. Det nu reviderade systemet trädde i kraft vid årsskiftet och omfattar kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av kurser och program.
Syftet är att aktiviteter som lärare, programansvariga (PA), grundutbildningsansvariga (GA) och forskarutbildningsansvariga (FA) gör ska vara meningsfulla för att identifiera kvalitetsbrister och att åtgärda dem.
Vartannat år
– Med det nya systemet ges större utrymme till lärare och programansvariga att bedriva ett utvecklingsarbete. Tidigare har vi bett programansvariga att göra en årlig programanalys, nu blir det vartannat år.
– Genom att lägga mindre tid på analysarbete frigörs mer utrymme till att utveckla program och att föra dialog med lärarna om hur deras kurser kan utvecklas. Vi kommer också kontinuerligt följa upp integration av JML och hållbarhet, säger Sofia Ritzén.
Ett flertal problem med kvalitetssystemet identifierades tidigt i revideringsarbetet. Det ansågs inte anpassat för forskarutbildning, funktioner i linjeorganisationen involverades inte i kvalitetsarbetet, och lärare uppgav att kursanalyserna inte kändes meningsfulla. Framför allt många lärare, men även programansvariga ansåg att systemet inte täckte behoven.
– Det upplevdes mer som ett administrativt måste än värdeskapande. Därför startade vi ett projekt där vi haft samtal och dialoger med lärare, PA, GA, och FA.
Utifrån behov
Genomlysningen omfattade också omvärldsstudier. Hur ser det ut på andra universitet? Därefter har man utvecklat kvalitetssystemet utifrån behoven som skolorna ser kan bidra till det egna arbetet. Samtidigt har KTH att förhålla sig till regelverken, påpekar hon.
– Det finns lagstiftning som säger att universitet måste ta in studenters återkoppling på alla kurser, analysera den och återkomma om vad man gör med kursvärderingarna.
För att stärka och underlätta arbetet med kursvärdering och kursanalys inför KTH ett nytt IT-system med högre grad av automation och tydligare mallar. Det heter Artologik Survey&Report och kommer att testas under vårterminen för att sedan införas skarpt under höstterminen. Tanken är att en kursenkät ska skickas ut automatiskt för att lärarna ska slippa administrera den.
– Det ska bli enklare för lärarna att göra en kursanalys som de kan publicera offentligt. Med kursuppföljningen är också syftet att man ska hitta de kurser som inte fungerar och göra åtgärdsplaner, vilket vi också varit dåliga på.
Fakultetsnämnder införs
Hon framhåller vidare att skolorna fick fakultetsnämnder från 1 januari 2024. Nämnderna har en central roll i att följa upp kvalitet i utbildningen på respektive skola. Det som framkommer i kvalitetssystemet blir ett viktigt underlag för nämnderna i deras bedömningar.
– Så det finns en organisatorisk aspekt också. Även den beslutade omorganisationen har betydelse för att kvalitetsarbetet kommer närmare programansvariga och lärare.
Beslutet om ny riktlinje är fattat men Sofia Ritzén klargör att fakultetsrådet är medvetet om att det finns ett implementeringsarbete att göra. Upptäcks vissa saker i kvalitetssystemet som inte fungerar står dörren öppen för modifieringar.
Text: Lars Öhman ( larsohm@kth.se )