Så blir bemötandet bättre
KTH:s arbete för ett bättre arbetsklimat pågår för fullt. Det kommer att bli win-win för alla, säger Hanna Tegel, gruppchef vid CBH och en av 19 ”tränare” som leder gruppövningar i Bemötandeprojektet.
– Skapar vi en trygg miljö vågar medarbetare mer och vi får en bättre utveckling.
Till grund för att sjösätta ett Bemötandeprojekt låg främst tre faktorer. En förstudie i internkommunikation visade på problem i arbetsvardagen, något som också framkom i medarbetarundersökningen . Dessutom bedömde HR att det finns behov att arbeta med medarbetarskaps,- och ledarutveckling.
– Men även för att kränkande särbehandling förekommit. Min uppfattning är att vi har problem med bemötande, säger Lotta Gustavsson, gruppchef på Personalavdelningen.
19 "tränare"
Under 2023 genomförs ett pilotprojekt som hon ansvarar för och där 19 HR-handläggare utbildats i att leda övningar för att utveckla och stärka bemötandet. En av ”tränarna” är Ove Strind, vice HR-ansvarig på CBH. Han har lagt mycket krut på workshops för både administrativ personal och forskare där diskussioner och grupparbeten varvats.
Ove Strind framhåller hur bemötande är en viktig del i rektors prioriterade arbetsmiljöområde, och konstaterar att det förekommer sjukskrivningar som grundar sig i sociala arbetsmiljöaspekter.
– Psykosocial ohälsa på arbetsplatser blir allt vanligare. Jag bedömer också att balansen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut allt mer. Det ställs högre krav på oss både på och utanför arbetet, vilket blir negativt för vår hälsa.
Han är övertygad om att projektet kommer att ge resultat i form av ökad förståelse för varandras arbets- och livssituationer. Han ser också en fortsättning på det.
– Jag har fått bra feedback och vårt erbjudande kommer ligga kvar. På HR möter vi många konfliktsituationer och har medlingssamtal som ofta handlar om kommunikationsproblem.
Post-it-lappar
”Trafikljusmodellen” är en metod han lyfter i workshopen. Det är en samarbetsövning med post-it-lappar där man lyfter vad som fungerar bra med gröna lappar och vad man vill göra mer av. Gula lappar markerar vad som kan förbättras. Röda står för vad som inte fungerar och är prioriterat att åtgärda och förbättra.
– Frågor som kan ställas inför övningen är exempelvis ”hur är vårt bemötande inom gruppen?”, eller ”hur är vår arbetsmiljö?”. Den bör göras flera gånger om året.
Gruppchefen och forskaren Hanna Tegel vid CBH är den enda chefen utanför HR som deltar i pilotprojektet. Hon har hållit i olika övningar för sin arbetsgrupp och uppmanar andra chefer att engagera sig.
– Det är synd att vi inte är fler chefer som deltar. Jag tycker att detta är ett mycket viktigt projekt och vi behöver varierande erfarenheter från olika delar av verksamheten utöver HR. Annars finns risken att de workshops som utformas inte blir förankrade i det dagliga arbetet i våra olika forskargrupper.
Finns behov av bättre bemötande på KTH?
– Absolut! Exempelvis har vi mycket att jobba på vad gäller kommunikation både mellan medarbetare, på skolnivå och centralt på KTH. Vi jobbar i en komplex organisation med många olika typer av verksamheter. Därför är det viktigt att vi skapar en miljö där vi är lyhörda och lyssnar på varandra.
Högre i tak
Vad tar du med dig i din roll som chef?
– För att ha en god kommunikation och ett gott samarbete i en grupp behöver man ta sig tid att se över hur gruppen fungerar och lyfta saker. Kan vi göra något på ett annat sätt? Skapar vi en trygg miljö vågar medarbetare mer och vi får en bättre utveckling, win-win för alla. Med högre i tak får vi positiva resultat.
Text: Lars Öhman ( larsohm@kth.se )