Samverkan för utveckling vid KTH

Detta avtal grundar sig på:

  • Centralt avtal "Samverkan för utveckling", Dnr 9709-0628-ALF-41
  • KTH:s lokala samverkansavtal, 2006-01-01, Dnr 930-2005-1464

1 § Syfte

Samverkan är grunden i KTH:s utvecklingsarbete såväl i vardagliga frågor som för långsiktiga mål. Syftet är att skapa förutsättningar för ett arbetsklimat som kännetecknas av ett etiskt förhållningssätt, ömsesidig respekt, öppenhet, delaktighet, framförhållning och effektivitet.

KTH:s verksamhet utvecklas genom medarbetarnas delaktighet och genom tillvaratagande av kunskap och kompetens på ett sätt som kommer både arbetsgivaren och medarbetarna till del.

2 § Förutsättningar

Samverkan innebär att ledning och medarbetare har en helhetssyn på personalpolitik med avseende på ledarskap, medarbetskap, arbetsmiljö, jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsaspekter samt kompetensutveckling så att de integreras i verksamhetsfrågorna.

Samverkan innebär att information, dialog och diskussion förekommer i ett så tidigt skede inför alla beslut att det finns faktiska möjligheter att påverka dessa. Detta förutsätter en aktiv medverkan från arbetsgivaren, arbetstagarorganisationerna och medarbetarna. Arbetsgivaren har ett särskilt ansvar för att i god tid tillhandahålla underlag för samverkansprocessen.

3 § Samverkansavtalets förhållande till MBL

Samverkan ersätter, med undantag av vad som sägs i 9 § i detta avtal, arbetsgivarens förhandlings- och informationsskyldighet enligt MBL 11 och 19 §§ samt arbetstagarorganisationernas möjlighet att påkalla förhandling enligt MBL 12 § och gäller i första hand de frågor där arbetsgivaren har primär informations- och förhandlingsskyldighet.

4 § Samverkan sker på flera nivåer

Samverkan ska ske på den nivå där beslut fattas:

  • På central nivå i Centrala samverkansgruppen (CSG) inför rektorsbeslut och inför beslut i fakultetsnämnden eller motsvarande kollegialt organ.
  • På skolnivå i respektive skolas samverkansgrupp (SSG).
  • På avdelningsnivå i lokal samverkansgrupp (LSG), i de fall där skolchef har delegerat till prefekt/motsvarande att fatta beslut i vissa ärenden.

Utöver CSG, SSG och LSG sker samverkan;

  • mellan chef och arbetsgruppen genom arbetsplatsträffar APT
  • mellan chef och enskild medarbetare genom utvecklingssamtal

Samverkan i CSG, SSG och LSG dokumenteras genom protokoll som justeras av arbetsgivaren och närvarande arbetstagarorganisationer.

Vid oenighet i LSG överförs ärendet av arbetsgivaren till SSG med iakttagande av vad som sägs i 10 § om etik och sekretess. Justerat protokoll bifogas.

Vid oenighet i SSG överförs ärendet av arbetsgivaren till CSG avseende verksamhetsfrågor och till Personalplaneringskommittén (PPK) avseende personalärenden. Justerat protokoll bifogas.

Vid oenighet i CSG eller PPK övergår samverkansformen till förhandling enligt MBL 14 §.

Ärendehantering i SSG och LSG beskrivs i bilaga 2.

5 § Samverkan om arbetsmiljöfrågor

Samverkan om arbetsmiljöfrågor sker integrerat med verksamhetsfrågor på alla nivåer. Vid Centrala samverkansgruppens (CSG:s) sammanträden med tema arbetsmiljö fungerar CSG som skyddskommitté enligt Arbetsmiljölagen 6 kap 8, 9 §§.

Arbetsmiljöarbetet behandlas i varje skolas samverkansgrupp och dokumenteras i en årlig handlingsplan för personal och arbetsmiljö. Handlingsplanen ska innehålla både uppföljning och planering av den fysiska arbetsmiljön, direkt miljöpåverkan och den psykosociala arbetsmiljön.

Skolornas handlingsplaner för personal och arbetsmiljö sammanställs och redovisas för rektor och CSG.

Rektors arbetsmiljödokument är styrande för arbetsmiljöarbetet och anger för varje budgetår prioriterade arbetsmiljöområden som särskilt ska beaktas i det lokala arbetsmiljöarbetet.

Vid oenighet om arbetsmiljöfrågor i CSG kan ärendet på begäran av ledamot hänskjutas till Arbetsmiljöverket.

6 § Samverkan om jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsfrågor (JML-frågor)

Samverkan om JML-frågor sker integrerat med verksamhetsfrågor på alla nivåer. Vid Centrala samverkansgruppens (CSG:s) sammanträden med tema JML deltar JML- beredning.

KTH:s JML-policy och JML-plan är styrande för arbetet med JML frågor.

Det lokala JML-arbetet behandlas i skolsamverkansgrupperna (SSG) och dokumenteras i skolornas JML-planer.

JML-planerna sammanställs och redovisas för Rektor och CSG.

7 § Samverkan genom arbetsplatsträffar (APT)

APT behandlar frågor som ligger närmast den dagliga verksamheten. APT är ett forum där medarbetarna har möjlighet att bidra med sin kompetens och sina idéer i en fortgående dialog om utveckling, planering, genomförande och uppföljning av verksamheten.

8 § Samverkan mellan chef och enskild medarbetare

Samverkan mellan närmaste chef och enskild medarbetare sker genom utvecklingssamtal. Genom utvecklingssamtal uppdaterar chef och medarbetare gemensamt medarbetarens utvecklingsplan. Utgångspunkt är verksamhetens mål och medarbetarens behov.

Utvecklingssamtal ska skapa tydlighet om verksamhetens mål, medarbetarens arbetsuppgifter samt chefens och medarbetarens förväntningar.

Utvecklingssamtal ska syfta till att upprätthålla medarbetarens anställningsbarhet och därmed säkra verksamhetens behov av kompetens.

Utvecklingssamtal ska genomföras minst en gång per år.

9 § Förhandling enligt MBL

Förhandling enligt MBL sker:

  • Inför universitetsstyrelsens sammanträden
  • I personalplaneringskommittén avseende enskilda personalärenden
  • Vid oenighet i CSG eller PPK enligt 4 § i detta avtal.

10 § Etik och sekretess i personalsamverkan

Etik- och sekretessfrågor diskuteras i samverkansgrupperna.
Sekretess i personaladministrativ verksamhet beskrivs i Offentlighets- och sekretesslagen.

Etik i samverkansarbetet har som grund att frågor behandlas med respekt för individen och med ömsesidigt förtroende och enligt gällande lagar och avtal. Om enskild person berörs ska han/hon vara involverade i och informerade om vad som sker och vad som diskuteras i samverkansprocessen. Ärenden ska behandlas i öppenhet gentemot berörd, men inte spridas till andra än de som behöver känna till ärendet för att beslut ska kunna fattas.

Av lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, framgår att arbetsgivaren eller arbetstagarorganisationerna kan begära att tystnadsplikt ska gälla för ett särskilt ärende eller särskild information. Arbetstagarorganisationernas ledamöter får föra uppgifter vidare till ledamöter i organisationens styrelse och till berörda centrala ombudsmän. Dessa blir då bundna av tystnadsplikten.

11 § Samverkansorganisation

Samverkan sker på flera nivåer enligt 4 §. Fackliga ledamöters förutsättningar vad gäller tid m.m. för uppdraget regleras av Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.

Nedsättning i arbetstid för fackliga ledamöter i skolsamverkansgrupper och lokala samverkansgrupper beskrivs i Bilaga 5.

1. Centrala samverkansgruppen (CSG)

CSG har en övergripande och samordnande funktion för all samverkan.

Ärendehantering

  • KTH-övergripande verksamhets- arbetsmiljö- och JML-frågor.
  • Samverkan före rektorsbeslut och inför beslut i fakultetsnämnden eller motsvarande kollegialt organ.

Sammansättning

Arbetsgivarrepresentanter, varav en är ordförande. Arbetstagarrepresentanter från Saco-S, SEKO och ST. Om ingen av dessa är skyddsombud ska även ett skyddsombud ingå.

Arbetsordning

Sammanträdesfrekvens är varannan vecka under terminstid. Dessa sammanträden ska föregå ledningsgruppens sammanträden och dokumenteras med justerade protokoll.

De partssammansatta beredningar som CSG har tillsatt för olika sakområden deltar vid temasammanträden enligt bilaga. Detta gäller inte Personalplaneringskommittén.

a. Personalplaneringskommittén (PPK)

Personalplaneringskommittén är permanent.

Ärendehantering

Personalpolitiska och personaladministrativa ärenden, anställningar och anställningsförmåner, enskilda personalärenden, MBL-förhandling i enskilda personalärenden.

Sammansättning

Sex arbetsgivarrepresentanter varav en är personalchefen, tillika ordförande. Sammanlagt sex arbetstagarrepresentanter från Saco-S, SEKO och ST.

Arbetsordning

Sammanträdesfrekvens är varannan vecka under terminstid. Sammanträdena dokumenteras genom signerade minnesanteckningar. Vid MBL-förhandlingar skrivs särskilda protokoll.

b. Partssammansatta beredningar

I övrigt beslutar CSG om och tillsätter partssammansatta beredningar för olika sakområden. Dessa sorterar direkt under CSG. CSG beslutar om beredningarnas arbetsinriktning och sammansättning. Arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna utser sina respektive ledamöter. Ordförande utses av arbetsgivaren.

Sammanträdena dokumenteras genom protokoll.

Bilaga 1: Personalplaneringskommittén samt Centrala samverkansgruppens beredningar

2. Skolsamverkansgrupp (SSG)

Skolsamverkansgrupp ska finnas på varje skola/motsvarande.

Ärendehantering

Ärendehantering vid skolsamverkansgrupp beskrivs i bilaga 2: Ärendehantering i SSG och LSG.

Sammansättning

Minst två arbetsgivarrepresentanter varav en är skolchef, tillika ordförande.

Arbetstagarrepresentanter till det antal som överenskommits mellan parterna. Om ingen av dessa är skyddsombud ska även ett skyddsombud ingå.

Arbetsordning

Sammanträdesfrekvens är normalt en gång per månad under terminstid, minst tre gånger per termin. Dessa sammanträden ska föregå ledningsgruppens och skolstyrelsens sammanträden och dokumenteras genom justerade protokoll.

3. Lokal samverkansgrupp (LSG)

Lokal samverkansgrupp ska finnas på varje avdelning/motsvarande, där skolchef delegerat till prefekten/motsvarande att besluta i vissa ärenden.

Ärendehantering

Ärendehantering vid lokal samverkansgrupp beskrivs i bilaga 2: Ärendehantering i SSG och LSG.

Sammansättning

Två arbetsgivarrepresentanter, varav en är prefekten/motsvarande, tillika ordförande. Arbetstagarrepresentanter till det antal som överenskommits mellan parterna. Om ingen av dessa är skyddsombud ska även ett skyddsombud ingå.

Arbetsordning

Sammanträdesfrekvens minst tre gånger per termin. Sammanträdena dokumenteras genom justerade protokoll.

4. Arbetsplatsträff (APT)

Samverkan mellan medarbetare i en arbetsgrupp och närmaste chef.

Ärendehantering

Ärendehantering beskrivs i bilaga 3: Genomförande av arbetsplatsträffar.

Sammansättning

Samtliga medarbetare i arbetsgruppen.

Arbetsordning

Arbetsplatsträffar ska hållas regelbundet, minst en gång per månad under terminstid.

5. Utvecklingssamtal

Samverkan mellan enskild medarbetare och chef genom inplanerade samtal.

Ärendehantering

En av både chef och medarbetare väl förberedd dialog som innehåller uppföljning av och framåtriktande samtal om varje medarbetares arbetssituation.

Utvecklingssamtal beskrivs i bilaga 4: Samverkan mellan chef och enskild medarbetare.

Arbetsordning

Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per år och dokumenteras genom skriftlig utvecklingsplan.

12 § Giltighet

Avtalet gäller fr.o.m. 2011-02-01 och tills vidare. Part kan genom skriftligt meddelande säga upp avtalet med en uppsägningstid av tre månader.

Förhandlingsprotokoll 2011-01-27 angående lokalt samverkansavtal vid KTH (pdf 2,9 MB)

Bil 1 Personalplaneringskommittén samt Centrala samverkansgruppens beredningar (pdf 29 kB)

Bil 2 Ärendehantering i SSG och LSG (pdf 35 kB)

Bil 3 Genomförande av arbetsplatsträffar (pdf 33 kB)

Bil 4 Samverkan mellan chef och enskild medarbetare (pdf 34 kB)

Bil 5 Nedsättning i arbetstid för fackliga ledamöter skol- och lokala samverkansgrupper (pdf 141 kB)

Centrala samverkansgrupp vid KTH (pdf 62 kB)

Skolornas samverkansgrupper vid KTH (pdf 56 kB)

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Till sidans topp