Ranking

Under senare år har internationella rankingar som mäter excellens inom forskning, utbildning och samverkan fått ett allt större genomslag. På denna sida återfinns KTH:s aktuella position i ledande internationella rankingar. Här finns även en kort introduktion liksom några rapporter som färdigställts.

KTH:s aktuella position i ledande internationella rankningar

Helhetsrankingar

THE (Times Higher Education) World University Rankings

  • Rankat som 173:e bästa lärosäte (2016: 159; 2015: 155; 2014: 126; 2013: 117; 2012: 140; 2011: 187; 2010: 193)
  • Rankat som 72:a bästa universitet i Europa (2015: 74; 2014: 52; 2013: 43; 2012: 56)

QS (Quacquarelli Symonds) World University Rankings

  • KTH:s position i den totala rankingen 98 (2016:97; 2015: 92; 2014: 110; 2013: 118; 2012: 142; 2011: 180; 2010: 150; 2009: 174; 2008: 176; 2007: 192; 2006: 172; 2005:172)
  • Rankat som 33:e bästa lärosäte i Europa (2015:72; 2014: 44; 2013: 49; 2012: 57)
  • QS Graduate Employability Rankings: 94

ARWU (Shanghairankingen) Academic Ranking of World Class Universities

  • KTH:s position i den totala rankingen: 201-300 (2016: 201-300; 2015: 201-300; 2014: 201-300; 2013: 201-300; 2012: 201-300; 2011: 201-300)

US News and World Report. Best Global Universities Ranking

  • Rankat som 213:e (2015: 198; 2014: 197) bästa lärosäte i världen
  • Rankat som 94:e (2015: 81; 2014: 79) bästa lärosäte i Europa

CWTS Leiden

  • Andel topp tio procent publikationer: 354 (2016: 371; 2015: 267; 2014: 363; 2013: 267)
  • Antal publikationer: 242 (2016: 240; 2015: 240; 2014: 245; 2013: 244)
  • PP(int collab) (proportion of international collaborative publications): 40 (2016: 52; 2015: 66; 2014: 41; 2013:31)
  • Andel sampublicering med industrin: 26 (2015: 10; 2014: 8; 2013: 5)

Ämnesområdesrankingar

Engineering & Technology

  • THE: 36 (2015:42; 2014:30; 2013:34; 2012 förmodligen 51).
  • QS: 29 (2015:36; 2014: 33; 2013: 27)
  • ARWU: 100-150 (2015: 76-100; 2014: 76-100; 2013: 51-75; 2012: 76-100; 2011: 76-100)
  • US News & World Report: 31 (2015: 28)
  • NTU (HEEACT): 63 (2015: 64; 2014: 73; 2013: 72; 2012: 66; 2011: 77; 2010: 82)

Natural Sciences

  • QS: 90 (2015:93; 2014: 74; 2013: 95)
  • NTU (HEEACT): 117 (2015: 126; 2014: 138; 2013: 130; 2012: 104; 2011: 107; 2010: 161).

Ämnesrankingar

THE Subject Rankings

  • Computer Science: 73

ARWU (Shanghairankingen)

Topp 50

  • Automation & Control: 12
  • Transport Science & Technology: 15
  • Telecommunication Engineering: 20
  • Mathematics: 26 (2015: 151-200; 2014: orankat; 2013 orankat: 2012 orankat)
  • Mechanical Engineering: 31 (2016: 51-75)
  • Energy Science & Engineering: 49

Topp 100

  • Chemical Engineering: 51-75 (2016: 51-75)
  • Computer science: 51-75 (2015: 101-150; 2014: 101-150; 2013: 101-150; 2012: 76-100)
  • Electrical & Electronic Engineering: 51-75 (2016: 48)
  • Metallurgical Engineering: 51-75

Topp 101-150

  • Biotechnology: 101-150
  • Chemistry: 101-150 (2015: orankat; 2014: orankat; 2013: orankat; 2012: 151-200)
  • Instruments Science & Engineering: 101-150
  • Materials Science & Engineering: 101-150 (2016: 51-75)
  • Nanoscience & Nanotechnology: 101-150
  • Physics: 101-150 (2015: 151-200; 2014: 151-200; 2013: 151-200; 2012: 101-150)

Topp 151-200

  • Biomedical Engineering: 151-200
  • Economics: 151-200
  • Statistics: 151-200

Topp 201-400

  • Biotechnology: 151-200
  • Civil Engineering: 201-300 (2016: 51-75)
  • Environmental Science & Engineering: 201-300 (2016: 151-200)
  • Management: 301-400

QS Ranking by Subject

Topp 50

  • Architecture / Built Environment: 23 (2016: 24; 2015:21)
  • Electrical Engineering: 26 (2016: 17; 2015: 16; 2014: 31; 2013: 24; 2012:40; 2011:51-100)
  • Materials Science: 39 (2016: 30; 2015: 39; 2014: 48; 2013: 51-100; 2012: 51-100; 2011: 51-100)
  • Mechanical Engineering: 39 (2016: 25; 2015: 25; 2014: 22; 2013: 21; 2012: 28; 2011: 51-100)
  • Civil & Structural Engineering: 41 (2016: 40; 2015: 37; 2014: 46; 2013: 41; 2012: 51-100; 2011: 51-100)

Topp 51-100

  • Computer Science & Info Systems: 51-100 (2016: 51-100; 2015: 51-100; 2014: 51-100; 2013: 101-150; 2012:101-150; 2011: 101-150)
  • Matematik: 51-100 (2016: 51-100: 2015: 51-100; 2014: 51-100; 2013: 51-100; 2012: 101-150, 2011: 151-200)
  • Physics & Astronomy: 51-100 (2016: 51-100; 2015: 51-100; 2014: 101-150; 2013: 101-150; 2012: 101-150; 2011: 151-200)
  • Statistics & Operational Research: 51-100 (2016: 101-150; 2015: 51-100; 2014: 51-100; 2013: 101-150; 2012: orankat; 2011: 101-150)

Topp 101-150

  • Chemical Engineering: 101-150 (2016: 51-100; 2015: 51-100; 2014: 51-100; 2013: 101-150; 2012: 101-150; 2011: 51-100)
  • Environmental sciences: 101-150 (2016: 101-150; 2015: 101-150; 2014: 101-150; 2013: 151-200)
  • Kemi: 101-150 (2016: 101-150; 2015: 101-150; 2014: 101-150; 2013: 51-100; 2012: 101-150; 2011: 101-150)

Topp 201-250

  • Economics & Econometrics: 201-250 (2016: 201-250)

Topp 250-300

  • Biological Sciences: 251-300 (2016: 251-300; 2015: 301-350)

NTU (HEEACT)

  • Mechanical Engineering: 33 (2015: 31; 2014: 43; 2013: 25; 2012:31; 2011:27; 2010:37)
  • Chemical Engineering: 43 (2015: 43; 2014: 35; 2013: 30; 2012:31; 2011:62; 2010:64)
  • Electrical Engineering: 49 (2015: 59; 2014: 64; 2013: 76; 2012:81; 2011:135; 2010:92)
  • Materials Science: 85 (2015: 80; 2014: 77; 2013: 73; 2012:75; 2011:71; 2010:74)
  • Civil Engineering: 68 (2015: 80; 2014: 97; 2013:112; 2012:104; 2011:140; 2010:153)
  • Fysik: 80 (2015: 94; 2014: 109; 2013: 107; 2012:87; 2011:83; 2010:117)
  • Kemi: 118 (2015: 111; 2014: 122; 2013: 118; 2012:99; 2011:106; 2010:136)
  • Computer Science: 150 (2015: 134; 2014: 204; 2013: 155; 2012:116; 2011:267; 2010:228)
  • Matematik: 175 (2015: 121; 2014: 223; 2013: 220; 2012:186; 2011:168; 2010:134)
  • Environment/Ecology: orankat (2015: orankat; 2014: 288; 2013: 299; 2012:288)

US News & World Report

  • Computer Science: 52 (2015: 54; 2014: 85)
  • Materials Science: 85 (2015:81; 2014: 83)
  • Kemi: 103 (2015:103)
  • Fysik: 142 (2015: 137)
  • Matematik 196 (2015: orankat)
  • Biology & Biotechnology 208 (2015: orankat)
  • Space Science 213 (2015: orankat)
  • Social Sciences & Public Health 213 (2015: orankat)

CWTS Leiden

  • Biomedical & Health sciences: 589 (2016: 502; 2015: 412) (topp tio procent)
  • Life & Earth sciences: 313 (2016: 467; 2015: 402) (topp tio procent)
  • Mathematics & Computer science: 171 (2016: 239; 2015: 193) (topp tio procent)
  • Physical sciences & Engineering: 391 (2016: 363; 2015: 250) (topp tio procent)

Anställningsbarhetsrankingar:

THE Global University Employability Ranking:

  • Rankat som 91:a bäst i världen.

Rankingars betydelse och bakgrund

KTH prioriterar rankingar som söker identifiera de världsledande universiteten inom forskning, undervisning och samverkan. Denna typ av universitet brukar benämnas World Class University och med detta avses att universitetet är excellent inom forskning, utbildning, samverkan, utveckling, innovation och kunskapsöverföring samt bedriver olika former av aktiviteter som bidrar till kulturell, vetenskaplig, ekonomisk och samhällelig utveckling. Ett World Class University ses som motor i den nya kunskapsekonomin och som nödvändigt för att säkerställa innovation och ekonomisk utveckling, tillväxt och ett hållbart samhälle. Konceptet innefattar även att universitetet har högkvalitativa forskare och lärare, världsledande forskning och utbildning, en hög andel internationalisering och en hög andel studenter på avancerad och forskarnivå samt högklassiga bibliotek, laboratorier och andra faciliteter. De fyrahundra främsta universiteten i ARWU (Academic Ranking of World Universitys, Shanghairankingen), Times Higher Education (THE) World University Rankings, US News & World Report Best Global Universities Rankings och Quacquarelli Symonds (QS) World University Rankings räknas till denna exklusiva grupp av universitet. Ett World Class University är också förknippat med nationell prestige och konkurrensförmåga. Särskilt i Asien men även på andra platser satsas stora resurser på att skapa World Class University eller slå samman befintliga universitet med målsättning att bli väl synliga i de ledande rankingarna.

Ett World Class University kännetecknas sammanfattningsvis av följande premisser:

  • Elituniversitet ses som nödvändiga för ekonomisk utveckling, tillväxt, konkurrensförmåga, innovation och hållbart samhälle och, framför allt, som motor i den nya kunskapsekonomin.
  • Elituniversitetet är en viktig del av det som benämns Global war for talent, där länder och universitet konkurrerar om de främsta begåvningarna samt att respektive land söker säkerställa att de främsta talangerna stannar kvar i landet (brain drain och brain gain).
  • Forskningstungt, högproduktivt och bedriver högkvalitativ forskning med fokus på spetsforskning.
  • Kräver stora resurser för att skapa en kreativ lärandemiljö och avancerad forskning.
  • Hit söker sig de bästa studenterna och forskarna i världen.
  • Har en hög andel studenter på avancerad nivå (hög andel talang).

Ranking som fenomen är ett typiskt utryck för New Public Management, det vill säga ökad fokus på konkurrens, transparens, uppföljningar, ”valuta för pengarna”, prestationsförmåga, prestationsindikatorer, prestationsmål, ökad produktivitet och effektivitet samt redovisningsskyldighet (mycket av detta mäts och redovisas i rankingar). Detta har bland annat resulterat i sammanslagningar av universitet, kvalitetsutvärderingar, autonomireformer och att allt fler universitet drivs som företag/korporationer.

Rankingens betydelse för resursfördelning och studentrekrytering

Rankingarnas allt större betydelse hänger samman med nationell prestige, oro över utbildnings/ forskningssystemens kvalitet, prestationsförmåga och i synnerhet globala konkurrensförmåga, ett faktum som haft stor inverkan på nationella och internationella policyer. Detta har resulterat i åtskilliga excellensinitiativ bland annat i Tyskland och satsningar på elituniversitet samt att utbildningen och forskningen alltmer stratifierats och hierarkiserats. Utvecklingen har haft till följd att de universitet som är högst rankade tilldelas allt mer resurser medan de som är orankade får nöja sig med allt mindre, ett fenomen som benämns matteuseffekten. Rankade universitet har även lättare att erhålla konkurrensutsatta forskningsmedel än orankade. Av betydelse är även att den internationella studentmarknaden expanderat avsevärt sedan 1990-talet samt att studenter alltmer övergått från att vara lärjungar till att bli kritiska konsumenter. Rankingar är av avgörande betydelse för rekrytering av studenter speciellt i Ostasien och i länder som tar ut studieavgifter. De alumner med examina från rankade universitet tenderar också att få mer högkvalificerade och välbetalda arbeten än de som förlagt sin utbildning vid orankade universitet. Rankingar tillgodoser ett behov av att ge enkel lättillgänglig information om ett universitets kvalitet och vad det presterar.

Lärosätets rankingposition har vidare stor betydelse vid rekrytering av lärare och forskare samt för att kunna driva eller delta i internationella samarbeten. Flera länder, exempelvis Indien, har som policy att deras högre lärosäten enbart skall bedriva samarbeten med de 400 högst rankade universiteten i THE, ARWU, US News & World Report eller QS. I flera länder, särskilt i Ostasien, beviljas stipendier enbart till studenter som antas vid ett rankat universitet. Personer med examina från högrankade universitet har lättare att få uppehållstillstånd i flera länder, bland annat i Nederländerna och i Ryssland. Internationellt har också rankingar stor betydelse vid ackreditering.

Vad mäter rankingar?

I de ledande internationella rankingarna mäts vad universitetet presterar genom antal priser och särskilda prestationer (Nobelpris, Fieldsmedaljer, Turing Awards, antal identifierade HiCi researchers hos Thomson Reuters och så vidare), ryktesmätningar via enkät (som vänder sig till akademiker och arbetsgivare), prestationsmått (antal studenter per fakultet, inkomst per fakultet) och andelar (andel internationella studenter, andel internationell fakultet och andel studenter på avancerad nivå) samt bibliometriska indikatorer vars underlag antingen hämtats ur Web of Science (ARWU, US News & World Report, CWTS och NTU (tidigare HEEACT)) eller Scopus (THE och QS).

Forskningsimpact och Forskningsexcellens

Från bibliometrin används dels rent kvantitativa och kvalitativa mått samt prestation per capita. Kvalitet mäts i form av forskningsimpact och forskningsexcellens. Forskningsimpact mäts genom antal ”råa” citeringar (vilket gynnar forskningsintensiva lärosäten med ett stort antal anställda forskare och de med särskild inriktning mot medicin och naturvetenskap), medelantalet citeringar och fältnormerad citeringsgrad (den viktigaste indikatorn för kvalitet). Forskningsexcellens mäts genom publikationer som är bland de tio procent mest citerade klassade inom samma ämnesområde (Topp tio procent), H-index (ett mått som mäter kvalitet men där även lärosätets storlek i forskningshänseende har stor inverkan) och antal/andel högciterade publikationer samt antal/andel publikationer i High Impact Journals. Forskningsproduktion mäts vanligen genom antal publikationer och antal publikationer per lärare och forskare. Mestadels omfattas femåriga tidsintervall men även tio och elvaåriga förekommer (NTU). Bibliometriska databaser ligger även till grund för mätningar av andelen publikationer som skrivits tillsammans med forskare från andra internationella lärosäten och andel artiklar skrivna tillsammans med näringslivet.

I rankingar används annan statistik, som vanligen rapporteras in av lärosätena själva, och berör oftast uppgifter om inkomster, antal lärare, forskare, internationella lärare och forskare, studenter, internationella studenter och examina. Med hjälp av dessa data räknar man antingen fram medelvärden, exempelvis antal studenter per lärare eller forskningsintäkter per lärare och forskare, eller andelar, till exempel andel internationella lärare och forskare. Medelvärden syftar vanligen till att mäta produktion och effektivitet.

Kan ranking mäta kvalitet och forskningsexcellens?

Därmed återstår frågan kan rankingar verkligen identifiera de ledande universiteten och mäta kvalitet och forskningsexcellens? Svaret på denna fråga är med viss reservation ja. I de ledande rankingarna återfinns i stort sett samma universitet, även om placeringarna varierar sinsemellan, vilket framför allt beror på att skilda rankingar använder olika indikatorer för att mäta kvalitet samt av metodologiska orsaker. Merparten av de bibliometriska indikatorerna används sedan tidigare i olika former av kvalitetsutvärderingar, redovisningar, som underlag för resurstilldelning och forskningsuppföljningar och får numera anses som allmänt godtagna. Det finns emellertid en hel del mer eller mindre välbefogad kritik, inte minst när det gäller kvaliteten på databaserna (Web of Science förefaller i detta avseende ha något högre kvalitet än Scopus) och täckningsgrader för olika ämnesområden samt att vissa ämnen ger mindre citeringar än andra, då citeringskulturen skiljer sig mellan olika vetenskaper och ämnesområden liksom inom samma ämnen. Däremot bör det framhållas att rankingar definitivt missgynnar universitet med hög andel humaniora och samhällsvetenskap samt de som skriver på annat språk än engelska. Mest gynnas utan tvekan de som har medicin och naturvetenskap som huvudsaklig ämnesinriktning.

Ett annat problem är att det blir mycket jämnt i poängfördelningen från och med omkring placering nittio. Detta medför att endast några poängs skillnad kan göra en hel del placeringar i ligatabellen, varför varje enskild placering bör beaktas med viss försiktighet, utan snarare ses som en indikation på ungefär var respektive lärosäte befinner sig i förhållande till de andra. Ju längre man kommer från det lärosäte som rankas som nummer ett, desto osäkrare blir tabellplaceringen och mindre skillnader sett i antalet tilldelade poäng.

Benchmarking Ranking 2014 (pdf 922 kB)

Benchmarking Incites Institutional Profiles (pdf 224 kB)

KTH Academic & Employers Reputation 2015 (pdf 331 kB)

Universitetsranking och KTHs position 2016.doc (doc 2,4 MB)

Benchmarking MIT, EPFL, ETH, TUM, Delft, DTU, KTH, Waterloo, Pohang och Politecnico Milano (docx 181 kB)

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Till sidans topp