Inledning till broschyren Korruption och oetiskt handlande
KTH ska verka för öppenhet och insyn både utåt och inåt. Samtidigt ska KTH motverka att en kultur av rädsla och angiveri uppstår. Därför är det av vikt att anställda informerar sig om vad som gäller i deras yrkesroll. Alla anställda på KTH har ett ansvar att reagera och informera vidare om man blir varse korruption och oegentligheter eller andra missförhållanden. Som chef har man också ansvar att förebygga och stoppa otillåtna eller olämpliga handlingar.
Definitioner
Vad innebär begreppen korruption och oetiskt handlande? Som korruption räknas företeelser som maktmissbruk, mutbrott samt svåger- och vänskapspolitik. Brott som stöld, bedrägeri, förskingring eller trolöshet mot huvudman kan också, i vid bemärkelse, höra hit. Att medvetet inte följa regelverk kan också betraktas som ett oetiskt handlande.
Regeringens definition av begreppet korruption inom offentlig förvaltning är: Korruption innebär att utnyttja en offentlig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra.
Oetiskt handlande har en vidare betydelse och inbegriper handlande som strider mot KTH:s etiska policy. Oetiskt handlande kan vara att bete sig på ett sätt som skadar förtroendet för KTH som lärosäte. Vi måste tillsammans utveckla och träna vår förmåga att göra etiska överväganden i vårt arbete. Som stöd för detta finns den statliga värdegrunden, som beskrivs i nästa avsnitt.
Vår verksamhet
KTH:s uppgift är att bedriva utbildning och forskning samt att samverka med det omgivande samhället. Vårt arbete mot korruption och oetiskt handlande måste relateras till de frågor och dilemman som möter oss i vår egen verksamhet. De aspekter som tas upp här berör oss som forskare, undervisande och examinerande lärare, chefer, handläggare etc.
Som lärosäte har vi också, enligt högskolelagen och högskoleförordningen, ett särskilt ansvar när det gäller forskningsetiska frågor. Vi ska värna om vetenskapens trovärdighet och om god forskningssed. Vid misstänkt oredlighet i forskningen är KTH skyldigt att utreda omständigheterna. När det gäller undervisning ska studenterna ges förutsättningar att uppnå de nationella examensmål som rör värderingsförmåga, förhållningssätt och etiska aspekter.
Att motverka risker och verka för en god intern miljö
KTH ska säkerställa att verksamheten är rättssäker och att den interna miljön bidrar till att vi kan och vill arbeta för gemensamma mål och att vi följer regler. För det behöver vi en bra organisering och fördelning av ansvar och befogenheter. På så sätt kan vi förebygga korruption, otillbörlig påverkan, bedrägerier och andra oegentligheter. För att upptäcka oegentligheter är det också viktigt att följa upp och kontrollera hur KTH:s medel och resurser nyttjas.
Vid riskanalys identifierar man risker som kan få till följd att verksamheten inte fullgör sina uppgifter och uppnår verksamhetens mål. I KTH:s övergripande riskanalys ingår risker som omfattar den interna miljön (arbetsmiljön), regelefterlevnad och oegentligheter samt säkerhet, vilka kan ha koppling till korruption och oetiskt handlande.
Det finns verksamhetsområden som är mer riskfyllda, och där KTH behöver agera och arbeta förebyggande. Hit hör t.ex. forskningsverksamhet som är omfattande och komplex, som förfogar över stora resurser, och som har relationer till olika finansiärer och samarbetspartners. Informationssäkerhet och hantering av känslig och strategisk information är ett annat område som kan vara svårbedömt.
Inköp och upphandling betraktas generellt som en risk, eftersom det kan förekomma mutor, påtryckningar eller vänskapskorruption som gör att man gynnar en leverantör. Ytterligare ett exempel är resor och representation, där det kan förekomma att en tredje part vill bjuda på en resa eller ett arrangemang, med avsikt att påverka en medarbetare vid KTH.