Teori, metod och litteratur
Processen för systematisk kursanalys har utvecklats av lärare och pedagogiska utvecklare på KTH för att ge lärarna ett kvalitetssäkrat och systematiskt verktyg för kursvärdering och kursanalys.
Mål
Målet med utvecklingen var att skapa en process för att kunna uppnå följande mål:
- Stimulera ett meningsfullt utbyte av idéer mellan lärare,
- bidra till förbättrad kvalitet i studenters lärande,
- ge studeterna möjlighet att lämna feedback som kan stödja kursutveckling som främjar inlärning och till sist
- att inspirera och uppmuntra lärarna att hitta nya sätt att utveckla sin yrkesroll.
Teoretisk bakgrund
Ovanstående mål uppnås genom att LEQ fokuserar på ett mer övergripande perspektiv på undervisning och lärande i form av kursens lärmiljö. Det som menas med kursens lärmiljö är det fysiska, sociala och kulturella sammanhang i vilket studentens lärande äger rum. LEQ undersöker studentens erfarenhet av lärmiljö utifrån ett antal inlärningsfaktorer som, enligt forskning och beprövad erfarenhet, har visat sig främja inlärning högre utbildning. [1] Ett exempel på en sådan inlärningsfaktor är att vi tenderar att lära oss mer effektivt om vi kan samarbeta och diskutera med andra.
Genom att kartlägga kursens lärmiljö utifrån ett antal inlärningsfaktorer kan läraren både identifiera starkare och svagare aspekter av lärmiljön och föra en dialog med andra lärare om hur olika aspekter av lärmiljön kan utvecklas för att stödja studenternas lärande. Detta innebär också en möjlighet att identifiera individuella eller generella behov av kompetensutveckling, som kan tillgodoses genom olika typer av kurser, seminarier eller workshops. Samtidigt gör det faktum att enkäten bygger på inlärningsfaktorer det lättare för studenten att ge återkoppling som kan ligga till för kursutveckling som i sin tur uppmuntrar till inlärning.
Ett primärt syfte med LEQ är att stimulera ett meningsfullt erfarenhetsutbyte mellan lärare, inte att bedöma läraren som person eller dennes undervisningsform som sådan. Syftet är snarare att stödja en praxisgemenskap (community of practice) för lärare. [2] I en praxisgemenskap utvecklar en lärare sin undervisningsskicklighet genom att utbyta erfarenheter regelbundet med andra lärare som delar ett intresse för undervisning och lärande. Det är viktigt att notera att det är den enskilde läraren som beslutar vilka aspekter av lärmiljön som bör prioriteras i ett utvecklingsarbete och hur utvecklingen ska genomföras i det aktuella sammanhanget. Eftersom en given aspekt kan utvecklas på många olika sätt, är varje lärare fri att utvecklas på sitt eget sätt och i sin egen takt.
Olika sätt att utveckla en viss aspekt av lärmiljön kommer att ha olika betydelse för studenternas lärande, och det sätt som bäst uppmuntrar lärandet beror alltid på det specifika sammanhanget. Det är därför studenternas examinationsresultat som avgör om en förändring är gynnsam för inlärning eller inte, samt i vilken utsträckning. LEQ gör det dock lättare för läraren att bedriva kursutveckling som främjar studenternas lärande, vilket studenternas examinationsresultat vanligtvis inte gör.
Fotnot
1 Bain (2004) for an introduction to natural learning environments and learning factors in higher education
2 Wenger-Trayner (2007) for a brief introduction to learning in communities of practice