Nya utskott stärker det strategiska arbetet från januari 2025
Vid det senaste mötet i fakultetsnämnden togs bland annat beslut om de två nya utskott som träder i kraft från januari 2025 i samband med att nämnden får ett utökat ansvar för rekryteringar: anställningsutskottet och docentutskottet. Dessa utskott markerar ett viktigt steg i arbetet med att decentralisera och effektivisera processerna inom fakultetsrekrytering och docentur.
Pernilla Hagbert , vice ordförande och lärarledamot i nämnden, berättar mer om förändringarna och deras betydelse.
– Det här är ett viktigt steg för oss. Anställningsutskottet och docentutskottet kommer att ligga formellt under fakultetsnämnden och bidra till att beslut bereds och fattas närmare verksamheten. Den tidigare centrala anställningsnämnden försvinner och på skolnivå ersätts de tidigare rekryterings- och docentkommittéerna av fasta utskott. Målet är att skapa kortare ledtider och högre kvalitet i processerna för att göra hanteringen av anställningar och docenturer mer strategisk och effektiv. Själva strukturen för utskotten är centralt beslutad så att det ska fungera likadant på samtliga skolor. Vi kommer även att få två nya handläggare till skolan som ska arbeta nära anställnings- och docentutskottet.
Hur har nämnden arbetat för att utse utskotten?
– Lärarledarmötena i fakultetsnämnden tog först fram förslag på vilka som kan nomineras i dialog med prefekterna. En mindre arbetsgrupp bestående av skolchef Björn Berggren, Jenny Paulsson, Helena Mattsson, samt FFA Karin Edvardsson Björnberg och jag själv fick sedan i uppdrag på mötet i november att ta fram skarpt förslag till förra veckans nämndmöte.
Hur har kriterierna sett ut?
– Vi har arbetat med att få en bra balans mellan erfarenhet, kön och ämnesrepresentation. En utmaning när det gäller att säkerställa mångfald i utskotten är att anställningsutskottet har krav på svenska språket, vilket kan påverka möjligheten att inkludera internationella perspektiv. Ledamöter i utskottet behöver ha läraranställning och för att kunna hantera rekrytering av professorer, har det bedömts att majoriteten av ledamöterna bör vara professorer. När vi har tittat på kriterier för att utse ledamöter har det även varit särskilt viktigt för oss att sammansättningen inkluderar både personer med gedigen erfarenhet av rekryteringsprocesser och nya ledamöter för att säkerställa en kompetensutveckling inom kollegiet. Att vår verksamhet innefattar både ingenjörskonst, arkitektur, design, humaniora, samhällsvetenskap och teknik behöver också speglas i utskotten. Vi på ABE har ju t.ex. även anställningar på konstnärlig grund, så vi har bedömt att den kompetensen behöver finnas.
Är det samma för docentutskottet?
- Både anställningsutskottet och docentutskottet har utformats med fokus på könsbalans och representation från olika ämnesområden. Men för docentutskottet finns det lite andra krav, som t.ex. egen docentur och erfarenhet av undervisning och handledning av doktorander. Docentutskottet är lite mer likt den tidigare docentkommittén och består av en pool av 8 ledamöter, medan det nya anställningsutskottet skiljer sig mer från tidigare organisation.
Startskott i januari 2025
Mandatperioden för de nya utskotten löper från den 1 januari 2025 till den 1 mars 2027. Samtliga nya utskott på KTH erbjuds utbildningstillfällen i januari för att harmonisera förfarandet över samtliga skolor, vilket blir extra viktigt nu när den centrala anställningsnämnden försvinner.
– Den nya organisationen är i mycket en möjlighet att sprida ansvarstagandet över skolan, i linje med fakultetsnämndens fokus på kollegialitet inom ABE. Det är roligt att se hur många som har tackat ja och vill bidra. Det här är en möjlighet att inte bara ta ansvar för skolans utveckling utan också stärka den akademiska miljön.
Vad betyder det här för fakultetsnämnden framåt?
– De nya utskotten frigör tid för fakultetsnämnden att arbeta mer strategiskt och fördjupa sitt kvalitetsarbete. Under mötet lyftes också behovet av att säkerställa bra underlag för nämndens beslut, något som blir extra viktigt i samband med att arbetsformerna utvecklas vidare.
Hur har arbetet i övrigt fungerat under det gångna året?
– Vi har hittat former som fungerar, men det är klart att de nya uppgifterna påverkar hur vi arbetar framöver. Det har varit ett väldigt lärorikt och intressant år. Arbetet i nämnden och med skolans ledning har fungerat mycket bra, och jag vill ge en eloge till valberedningen som föreslog denna grupp lärarledamöter. Vi har under hösten organiserat oss i grundutbildnings- och forskarutbildningsutskott, och nu vid årsskiftet tillkommer de nya anställningsutskottet och docentutskottet. Det är en spännande tid, och jag ser fram emot att se hur vi kan utveckla vårt arbete ytterligare under nästa år.
Vad händer framöver?
– Nämnden har flera viktiga frågor på bordet, bland annat remissrundan kring karriärsystemet, breddad rekrytering och deltagande, samt och hur vi kan tydliggöra kvalitetsarbetet inom forskning, såväl som fortsätta arbetet inom GRU, FU och livslångt lärande. Det är mkt nytt som kommer samtidigt och nämnden är en del i att sätta ramarna och den strategiska diskussionen. Vårt kommande internat tillsammans med skolans ledning i januari blir ett tillfälle att diskutera strategier för framtiden och hur vi kan vidareutveckla vårt arbete. Vi kommer även att fortsätta med workshops på institutionerna kring kollegialitet på lokal nivå.